Logopederna försvinner från Norrköpings skolor

Norrköping har varit en förebild i sitt stöd till barn med språkliga svårigheter. Nu har man inom kommunen valt att senaste åren skära ner på stödet till den här stora och utsatta gruppen, och vi vill veta varför.

Vi vill att skolans huvudmän i Norrköping prioriterar stärkta resurser till elevhälsan så att barn med språkliga svårigheter får det stöd de förtjänar, skriver flera företrädare för elevhälsan.

Vi vill att skolans huvudmän i Norrköping prioriterar stärkta resurser till elevhälsan så att barn med språkliga svårigheter får det stöd de förtjänar, skriver flera företrädare för elevhälsan.

Foto: Henrik Radhe

Debatt2023-10-03 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Två elever i varje klass har språkstörning/DLD. Två elever i varje klass har dyslexi. Tal- och språksvårigheter är också vanliga till följd av andra funktionsnedsättningar som exempelvis ADHD och autism. Stödbehovet är med andra ord stort, och bedöms inte minska över tid.

Nästan all inlärning i skolan sker via språket och skolans läroplan ställer allt högre krav på avancerade språkliga förmågor. Det innebär att en markant del av alla barn behöver stöd för att vi ska kunna säga att vi har en jämlik skola, där alla har samma rätt till utbildning.

Logopeder är specifikt utbildade till att stötta individer med tal- och språksvårigheter. Logopeder är en växande profession inom skolan, då allt fler huvudmän inser att logopeder kan stödja andra professioner i skolan och förskolan och ge värdefullt stöd till barn och familjer. 

Logopeder arbetar nära eleverna i vardagen för att hjälpa dem att nå kunskapskraven, men ger också fortbildning och stöd till pedagoger för att hjälpa dem att skapa en språkstimulerande lärmiljö. 

Norrköping har länge lyfts fram som en förebild, en kommun som går i bräschen för ett väl utbyggt stöd till barn med språkliga svårigheter. Tillgången till logopeder i kommunen har varit en av de bästa i Sverige. De senaste åren har tjänster dock en efter en plockats bort, utan att ersättas av en annan, likvärdig lösning för hur dessa elever ska få det stöd de behöver. 

Det här är inte beslut som lutar sig på aktuell forskning. Det är krassa ekonomiska beslut om vilka som ska prioriteras i skolans värld och i förlängningen samhället i stort. Det här är också en försämring som har fått ske i det tysta, då det ligger i sakens natur att det här är grupper som har svårt att föra sin egen talan. 

Vi vill att skolans huvudmän i Norrköping prioriterar stärkta resurser till elevhälsan så att barn med språkliga svårigheter får det stöd de förtjänar. En nedmontering av den logopediska kompetens som finns inom kommunen är ett hårt slag mot dessa barn och deras familjer, men också mot skolans personal som lämnas vind för våg utan kvalificerat stöd.