Debatt: Vart tog auktoriteten i klassrummet vägen?

De senaste veckorna har vi kunnat ta del av otaliga rapporteringar från den svenska lärarkåren om att föräldrar tar med sig advokater till skolmöten (Föräldrar tar med advokater till skolan – facket slår larm). Det handlar om allt från utvecklingssamtal där lärare ifrågasätts i sin bedömning av barnets utmaningar eller behov av stöd till möten där en orosanmälan gjorts av skolan gällande barnet, vilket det är lagkrav på att lärare ska göra vid misstanke. Därtill vittnar Sveriges Lärare om att advokaterna som kallats in har som syfte att sätta press på läraren och styrka föräldrarnas kritik eller ifrågasättande av en professionell bedömning men även för att försöka påverka läraren att dra tillbaka orosanmälningar. Det är helt ofattbart– lärarnas auktoritet i klassrummet behöver uppvärderas, inte nedmonteras. 

 Att vara lärare är ett hedersamt yrkesval – det är människor som valt att investera sin karriär i att ge barn och unga de bästa förutsättningarna de kan för att själva bygga sitt liv. Inte sällan kräver lärarrollen mer än att vara just lärare. Det kräver att vara en administratör, en samordnare, en som håller ordning och reda och en som för dialog med föräldrar, skolledning och elev. Vi i KDU har länge lyft att auktoriteten i klassrummet och respekten för lärare försvunnit och nu ser vi kvittot på just detta problem. Att elever inte visar respekt och disciplin i klassrummet har diskuterats under många år men att nu till och med föräldrarna har så låg respekt för lärares professionella bedömning att de – i ren maktdemonstration – tar med sig advokater som stöd för sitt trots är utom all rimlighet. 

 I de fall som drabbade lärare vågat lyfta gäller det både friskolor och kommunala skolor i olika typer av socioekonomiska områden. Det är ett tydligt bevis på att respektlösheten mot lärare inte kan förklaras med trångsynta politiska agendor, som att det enbart är välbärgade föräldrar som utövar ekonomisk makt, utan detta handlar om en grundläggande brist på respekt som genomsyrar det svenska samhället. 

Skolministerns svar till dessa rapporter är att ”det behöver tydliggöras att det är lärarna som har beslutsmandat i den svenska skolan”. Men problemet med attityder är att de tar tid att förändra. Om vi sedan länge sett ett problem med att elever trotsar lärares auktoritet i klassrummet och nu konstaterar att föräldrar uppvisar lika, om inte ännu grövre, trots mot lärare, så förstår de flesta varifrån elevernas respektlösa beteende kommer ifrån. Det är dags att sätta hårt mot hårt och visa att den svenska skolan kommer leverera som bäst med en lärarkår som har tydliga mandat att sätta gränser och ställa krav, så att kommande generationer själva blir föräldrar som har respekt för lärarens auktoritet. 

 Vi som vuxit upp med föräldrar som gick i skolan på 70-talet eller tidigare visste precis vad som gällde på ett utvecklingssamtal under skolgången. Det läraren sa var det som gällde och föräldrarna bekräftade lärarens bedömning. Så vi lyssnade, tog in och verkställde - utan att för den delen kompromissa med sitt eget tänkande är det möjligt att visa respekt. Att återbygga en generell respekt för lärarkårens profession och yrkesexpertis kommer tyvärr ta tid så som läget i den svenska skolan förefaller vara nu. Men det börjar med dig och mig – var själv en elev eller en förälder som visar läraren respekt.

Simone Öhrn 

Utbildningspolitisk talesperson KDU 

Ledamot Norrköpings kommunfullmäktige