Kvinnohatet i Sverige ska tas på allvar. Mäns våld mot kvinnor måste synliggöras i policys och dokument. Ord som till exempel "närståendevåld" är problematiska, eftersom de osynliggör den manlige förövaren. Avköna inte mäns våld mot kvinnor – då omöjliggörs strukturellt arbete kring det.
Mäns våld mot kvinnor handlar om kontroll och makt, och förekommer inom alla samhällsgrupper. Ingen kvinna lever så farligt, som den kvinna som gör slut.
22 kvinnor dödades i Sverige av sin partner eller ex-partner 2018, en markant ökning från tidigare år. Nästa rapport om konstaterade fall av anmält dödligt våld publiceras av Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) 31 mars 2020.
I samband med mäns våld mot kvinnor, behöver vi också tala om alla drabbade barn. De måste synliggöras mer, i både statistik och på politiska agendor. De första tjugo åren på det nya årtusendet förlorade 246 minderåriga barn sin mamma, för att pappa dödade henne.
92 av dessa barn var hemma när mordet skedde, och 51 av dem såg sin mamma dödas av pappa – flera barn försökte ingripa. (Källa: "I händelse av min död" av Kerstin Weigl och Kristina Edblom.)
På söndag, 8 mars, är det Internationella kvinnodagen. Denna dag och alla andra dagar – fundera på hur just du kan bidra till ett samhälle, där mäns våld mot kvinnor minskar och där barn slipper vara med om dessa trauman.
Var går din gräns för vad du tiger om och vad du accepterar? Vi måste bli fler som säger ifrån, redan vid våldtäktsskämten och de grova kommentarerna. Det är alla mäns ansvar att markera och säga ifrån, mot andra mäns våld mot kvinnor – oavsett nivå på våldet.
Mäns våld mot kvinnor är ett gemensamt samhällsproblem som orsakar stort lidande för många och som skapar enorma kostnader. Vi kan bara ändra på det tillsammans.
Lilibet Gustafsson, ordförande Vänsterpartiet Finspång