Benskörhet, osteoporos, är en sjukdom som gör skelettet skört, vilket drastiskt ökar risken för frakturer och kotsammanpressningar i ryggen. Att bryta handleden eller lårbenshalsen på äldre dagar är alltså inget självklart, utan resultatet av en sjukdom, som dessutom går att behandla.
Läkemedlen har funnits i många år och är både billiga och effektiva. De vanligaste behandlingarna kostar bara några hundra kronor per år. Trots detta är benskörhet en underbehandlad sjukdom. Mot den bakgrunden uppmärksammas den 20 oktober varje år internationella Världsosteoporosdagen.
Patienter som drabbas av till exempel en höftfraktur undersöks sällan för benskörhet, ibland inte ens efter andra och tredje frakturen. Underbehandlingen är stor. Minst sämst är Jönköpings län med en behandlingsfrekvens på 21,9 procent, Socialstyrelsen, (2011).
I Östergötland var samma siffra 16,9 procent. Regionen tillhör därmed de bättre landstingen på området. Under 2013 har läkemedelsanvändningen hittills ökat med ytterligare två procent, året dessförinnan med tre procent. I förlängningen innebär det nu att allt färre östgötska kvinnor slipper bryta benen i onödan. Men det finns mer att göra.
Enligt Socialstyrelsen borde 60-70 procent av alla personer som drabbas av en fraktur behandlas för benskörhet. Vinsterna av det skulle vara många. Framför allt för den enskilda patienten. Konsekvenserna av sjukdomar i rörelseorganen är omfattande: Försämrad livskvalitet i form av smärta, minskad rörlighet, förlust av oberoende och minskat välmående i allmänhet.
Men det finns också stora resurser att spara. Varannan kvinna, men också var fjärde man drabbas av benskörhet någon gång under livet. Kostnaderna uppgår för ett genomsnittligt landsting till tresiffriga miljonbelopp. En anledning till de höga kostnaderna är just den stora underbehandlingen av sjukdomen. Pengar som skulle kunna läggas på vård av andra patienter.
Stockholms läns landsting och Region Skåne har insett allvaret och satsat extra resurser på att behandla benskörhet nästa år. Nu är det dags att Östergötland visar fortsatt handlingskraft: Börja diagnostisera alla i riskgruppen som drabbas av en fraktur, i linje med de riktlinjer som funnits sedan länge.
Givet att Östergötland redan hör till de minst sämsta på området kan landstinget, genom en genuin implementering av ett nytt arbetssätt för hur vården ska uppmärksamma, diagnostisera och behandla bensköra, om bara några år vara bäst i landet på att genom behandling förebygga frakturer och kotkompressioner.
Vi delar en vision: Att ingen ska behöva lida av benskörhet utan att veta om det och att ingen ska behöva drabbas av en fraktur och ett lidande som hade gått att förebygga.