Peter Sjöstrand är chef för Svensk Byggkontroll; en relativt nystartad verksamhet inom fackförbundet Byggnads. Nyligen medverkade Peter Sjöstrand på ett möte i Stockholm om arbetslivskriminalitet som genomfördes i studieförbundet SNS regi. "Vi behöver göra något extraordinärt för att inte hela byggbranschen ska bli genomrutten", sa Peter Sjöstrand på mötet. Jag var där.
Ola Pettersson lämnade nyligen över "Delegationen mot arbetslivskriminalitets" slutbetänkande till arbetslivsminister Paulina Brandberg. Han var ordförande i delegationen. När han talade på sammankomsten med SNS, så betonade han starkt att arbetet i grunden handlar om att se till att myndigheterna "använder de lagar och verktyg mot kriminalitet som redan finns." Ett klokt förhållningssätt.
Vi talar mer eller mindre om en kriminell struktur snarare än om enstaka kriminella utbrott här och där i arbetslivet. Därför är det så viktigt att myndigheternas och politikens insatser verkligen är strukturella och inte främst består av enstaka och tidsbegränsade kontroller. Två av de mest framträdande opinionsbildarna när det gäller arbetslivskriminalitet är Jessica Löfström som är grundare och ordförande i företaget Ansvar Säkerhet och Lennart Weiss som är kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke. Fastighetstidningen intervjuade Weiss och Löfström i april 2023:
"Ännu sämre är förhållandena i de bolag som är registrerade utanför Sverige, i första hand i Polen och i de baltiska länderna. Här menar Jessica Löfström på Ansvar Säkerhet att i princip alla bolag gör sig skyldiga till social dumpning och åsidosättande av tillämpliga lagar och regler. Bilden från Ansvar Säkerhet stämmer väl med det som byggbolaget Veidekke kommit fram till i sitt arbete med att kontrollera underentreprenörer från de gamla öststaterna. Fastighetstidningen skrev i februari 2021 om en rapport från Veidekke, där man uppskattade att 50–90 procent av dessa bolag fuskar mer eller mindre. "Idag skulle jag nog säga hundra procent, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. Man har en inbyggd kultur att inte följa lagstiftningen och att försöka runda regelverk."
Ola Pettersson och hans delegation har på regeringens uppdrag kartlagt arbetslivskriminalitetens struktur och natur. Personalintensiva branscher som bygg, transport, städ, kroppsvård, bärplockning med flera yrkesområden där utbildningskraven inte är så stora är mest öppna för kriminalitet. Delegationen har också granskat mer reglerade yrken som advokater, auktoriserade revisorer, läkare och fastighetsmäklare. Utövare i dessa yrken är viktiga som "möjliggörare" för både legala och illegala affärer. De kan göra stor skada om de dras in i de kriminella nätverken i arbetslivet.
Ett rätt dominerande perspektiv från de olika talarna på SNS-mötet var att beskriva arbetarna i de kriminella bolagen som "brottsoffer." Vilket ju inte är helt fel. Men offertänket bör inte bli för ensidigt. En polis i publiken på SNS-mötet berättade om en större kontroll av ett drygt 50-tal arbetsplatser i Skärholmen som polisen genomfört i samverkan med ett antal andra statliga myndigheter. På nästan varje arbetsplats hittade de människor som dels levde på olika bidrag och dels arbetade svart. Ska Sverige ha en rimlig chans att komma tillrätta med sina "ruttna branscher" så tror jag det är viktigt att myndigheterna inte fastnar i en byråkrati där bedragare - vilket det ju faktiskt handlar om - i allmänhet betraktas som offer. Då kommer bara ont att bli värre.
Widar Andersson är tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna och tidigare chefredaktör och politisk redaktör för Folkbladet. Han skriver krönikor ur ett oberoende socialdemokratiskt perspektiv.