De minst sagt entusiastiska orden är inte mina, även om de skulle kunna vara det. De tillhör väninnan som precis flyttat från Stockholm till Norrköping. Hon upptäcker allt med nya ögon och jag njuter av det. Men vad väninnan förmodligen inte vet, är att hon beskriver 15-minutersstaden. Men mer om det snart. Först måste vi prata pandemi.
För den här pandemin har förändrat mycket. Vi lever i en tid när det kommer finnas ett före och ett efter. Det är lika fascinerande som skrämmande. Utvecklingen har inom flera områden satts i en tidskapsel och förflyttat sig tio år framåt i tiden vilket betyder att det som var på gång före pandemin har fått fäste betydligt snabbare. Hållbarhetstrenden är ett tydligt exempel på det.
Förändringarna syns även i hur vi arbetar. När det inte längre är lika självklart att åka till kontoret varje dag skapas nya mönster och värdegrunder där vardagslivet blir viktigare - och så även platsen där vi bor. Det lokala har fått revansch och att flytta till platser som ger mer livskvalitet har blivit "det nya svarta".
Tillbaka till 15-minutersstaden. När det pratas stadsutveckling pratas det nämligen just om det numer. Vi vill helt enkelt bo på platser där allt går att nå till fots eller med cykel inom 15 minuter. Där vi får allt vi behöver i stadskärnan i form av kultur, nöje, handel och samhällsfunktioner samtidigt som vi har nära till attraktiva naturupplevelser.
Storstäder som Ottawa och Paris har antagit utmaningen. I Barcelona, en av föregångsstäderna, försöker man skapa femhundra 15-minutersstäder i staden. Infrastrukturen för cykling byggs upp för att skapa mindre pendling, mindre utsläpp och mer vardagsmotion.
Och nu kommer vi till pudelns kärna. Kära, kära Norrköpingsbor. Luta er tillbaka i soffan och njut över ert eminenta val av stad.
Vi bor nämligen i den ultimata 15-minutersstaden. Allt som behövs finns inom 15 minuter med cykel. (Nu har jag inte gjort en vetenskaplig undersökning och det kanske behövs lite extra kondition för att klara sträckan till Vrinnevi på 15 minuter, men ändå.)
Där storstäder kämpar för att plantera lite grönt i city för att göra det till en trivsam plats och försöka bocka för attraktivt naturliv kan vi le lite snett och fundera över vilken badsjö vi ska välja, vilket naturreservat vi ska vandra i, eller om vi ska dra ut i skärgården? Allt finns här, nära tillhands. Vi har böljande slättlandskap, djupa skogar och vattendrag ända in i city och ja, där kan vi till och med fiska öring. Slå det om ni kan, Barcelona.
Vi kan väl alltid lyfta fram vårt unika Industrilandskap som ett ess i rockärmen. Eller vårt världsunika eko-industriella kluster på Händelö där industrierna lever i symbios med varandra. Eller kanske berätta mer om vårt Visualiseringscenter där Wallenbergsstiftelsen fattat vad som finns innanför väggarna tidigare än många av oss Norrköpingsbor och lägger miljoner på forskning som kan förändra världen? Eller berätta om mängden företag och imponerande varumärken som skapats i stan? Kanske lägga till att vi även har ett fantastiskt kulturliv och imponerande restaurangutbud? Lyckas ni med det i en av era 500 ministäder, Barcelona? Nä. För där klarar man förmodligen just att hålla sig till samhällsfunktioner, mataffärer, viss handel, skola och jobb inom respektive område.
Så, 15-minutersstaden som så många städer försöker skapa eller efterlikna, den har vi redan. Var glada att det är just den här staden ni bor och verkar i. Tro mig, fler kommer snart att upptäcka vilken livskvalitet det är att bo just här. Men vi var först. Hurra för oss!
Lina Skandevall
Driver kommunikationsbyrå och skriver krönikor i NT