Martin Callmeryd är projektledare på Stadsmissionen som är medfinansiär till "Gemenskapsbarometern." Han hoppas att Norrköpings brister i tillit och trygghet ska få fler i hela samhället att vakna upp och inse att vi behöver hjälpas åt för att få till ett Norrköping och Sverige som är mer inkluderande, tryggt och där fler människor arbetar och försörjer sig som jämllikar.
Lars Trägårdh är professor i historia och något av en mästare när det gäller det svenska samhällskontraktets betydelse, möjligheter och utsatthet.
Tyvärr ligger Norrköping pyrt till när det gäller några av samhällskontraktets viktigaste byggstenar. Tillsammans med invånare i städer som Helsingborg, Sundbyberg och Malmö ligger Norrköpingsborna i botten när tilliten till såväl välfärdens tillgänglighet/kvalitéer som otryggheten inför kriminalitetens våld och härjningar mäts och rangordnas.
På onsdagsmorgonen den 7 maj rapporterade Lars Trägårdh om resultatet av de omfattande enkätundersökningar om tillit, trygghet och gemenskap som genomförts i 50 kommuner (och i några utvalda stadsdelar i bland annat Norrköping) under 2024. Rapporten presenterades som "Gemenskapsbarometern" på Uppsala universitet där Trägårdh är gästprofessor på institutet för bostads- och urbanforskning. Jag var där.
När medborgarnas uppfattningar om tilliten till andra människor rangordnas så hamnar Norrköping näst sist. Lite drygt 40 procent i Norrköping svarar ja på frågan om sin tillit. I Umeå är det dubbelt så många ja-svarare som i Norrköping.
I Norrköping ingår stadsdelarna Klockaretorpet, Hageby och Navestad i undersökningen. Klockaretorpet hamnar ungefär på kommunsiffrorna medan Hageby och Navestad hamnar klart sist i hela Sverige; 80 procent i de båda stadsdelarna saknar tillit till sina medmänniskor.
"Ett splittrat Sverige" var rubriken på Lars Trägårdhs föredrag i Uppsala. Vilket är en rubrik som nog ingen vettig människa kan betrakta som onödigt tillspetsad eller överdriven. Visst kan vi påminna oss om att det under våren/försommaren 2024 då många av enkätsvaren samlades in skedde uppmärksammade mord och skjutningar i Hageby/Navestad; händelser som kan ha påverkat svaren. Och visst är det extra svårt att få människor på platser som Hageby/Navestad att svara på enkäter. Vilket också påverkar. Men mängden svar - nästan 17 000 nationellt - och den gedigna bakgrunden - undersökningarna har genomförts sedan 2009 (Norrköping kom med 2020) - gör att resultaten inte kan viftas bort eller bortförklaras.
Martin Callmeryd bor i Norrköping och arbetar som nationell projektledare för Stadsmissionens verksamhet "Trygga orten"" där Hageby och Navestad ingår sedan 2022. Stadsmissionen är medfinansiär av undersökningen vilket har möjliggjort att de tre stadsdelarna från Norrköping kommit med i undersökningen.
Martin Callmeryd förklarar i ett mejl till mig varför Stadsmissionen är med och finansierar Gemenskapsbarometern: "Vårt främsta mål med våra verksamheter är att de skall bidra till minskat utanförskap och hopp om framtiden hos våra målgrupper. Denna nationella undersökning är unik i sitt slag eftersom den även inbegriper "Framtidstro" som är något som vi som Stadsmission kan bidra med", skriver Callmeryd. Han hoppas att resultaten i Gemenskapsbarometern ska leda till "fortsatta investeringar i förebyggande sociala insatser i våra socioekonomiskt svaga områden."
Lars Trägårdh har under många år undersökt och granskat tillitens utveckling i Sverige. I ett samtal med NT: s krönikör på plats i Uppsala säger Trägårdh att det är viktigt att bryta den "alltför negativa bilden av invandring." En välskött invandring som är inriktad på arbete är en "självklar del av Sveriges klassiska samhällskontrakt", säger Lars Trägårdh.
Fördelningen av framtidstro är ett problem i sig självt: Framtidstron är som högst i stadsdelen Södermalm i Stockholm där många av riksmedias journalister som beskriver tillvaron bor och som lägst i Hageby i Norrköping där många som betvivlar tillvarons möjligheter lever.
Jag frågade Lars Trägårdh om vad som är de viktigaste orsakerna till samhällskontraktets växande sönderfall?
– En mycket stor förklaring är att de som styr samhället tycks ha trott att tillit kan ersätta kontroll. Vilket är helt feltänkt. Kontroll och ordning står inte i motsättning till tillit. Kontroll och ordning grundlägger tillit och gemenskap, sa Trägårdh. Så är det förstås.