För rätt länge sedan skapades begreppet PK, ”Politiskt Korrekt”. Den nya högern försökte framställa sig som modiga sanningssägare i revolt mot en vänsterliberal ”PK-elit” i politik och media. PK betydde då till exempel att det inte var okej att skylla problem på invandringen, ifrågasätta klimatkrisen eller hävda att jämställdheten mellan könen har gått för långt.
Idag har det vänt. Det märks även i public service-tv:s allt mer amatörmässiga jobb med att forska i hur det faktiskt ligger till med faktagrunden för den nya åsiktskorridoren. Nu godtas än en gång bara några få uppfattningar som sällan faktagranskas eller ifrågasätts, men helt andra än tidigare.
Det tyngsta inslaget i det ”nya PK” är att allt är invandringens fel. Den som håller fast vid en mera komplex, och sann, förklaring hånas. När statsministern i tv hävdar att det inte är så enkelt att brottsligheten kan skyllas på invandrarna kallas det fiasko.
Ändå vet alla som verkligen har studerat saken att Stefan Löfven har rätt. Invandrare som integreras, får utbildning och bra jobb blir inte mer kriminella än svenskar. Detsamma gäller när vi i kommunerna hävdar att försämringen av kommunernas ekonomi inte i första hand beror på invandringen, utan på urbanisering, förändrad åldersstruktur och urholkade skatteintäkter. Det är sant, men lite svårare att sammanfatta i en slagkraftig slogan.
Det är heller inte sant att integrationen är så misslyckad som det ibland framställs. I Sverige är sysselsättningen bland utrikes födda visserligen klart lägre än bland inrikes födda, men ändå så hög som över 70 procent – klart över EU-genomsnittet.
Det andra inslaget i ”nya PK”, även bland socialdemokrater, är att allt elände är Januariavtalets fel.
Förvisso finns det problem i avtalet, men också möjligheter. Mest angeläget vore att utforma den breda långsiktiga skattereform som avtalet siktar på. Den skulle rätt utformad både kunna minska klyftorna och tillföra de resurser som kommuner och regioner behöver för att förbättra integrationen och klara skola och vård. Det säger sig självt att det märks när samhället idag tar in flera hundra miljarder i skatteintäkter mindre än år 2000.
Därmed inte sagt att allt i den nya åsiktskorridoren är fel. På flera punkter har samhället misslyckats med väsentliga saker, där är självkritik befogad. Det är exempelvis, som Vetandets Värld i radion har visat, obegripligt och oacceptabelt att barn med utländsk bakgrund inte kan tala och skriva godtagbar svenska när de lämnar grundskolan.
Lika märkligt är det att vi, trots att debattens vågor har svallat höga i årtionden, inte har hittat en väg att minska klyftorna mellan fattig och rik, mellan stad, förort och landsbygd.
Så nu är det väl vi som envist står fast vid att allt inte är invandringens fel och att det var rätt att träffa Januariavtalet som får se oss som rebellerna som gör uppror mot den nya konservativa åsiktseliten, det ”nya PK”.
Göran Färm, fd EU-parlamentariker (S)