Säkerhetskrisen och kriget mot terrorismen efter 11 september 2001 skapade oro och spänningar och slog hårt mot resande, företag och sysselsättning i länet. Finanskrisen 2008-2009 slog mot Norrköpingsbornas jobb och ekonomi.
Flyktingkrisen 2015 påverkade nästan alla svenska kommuner och skapade tuffa utmaningar för skolor och bostadsområden. Energi- och klimatkrisen påverkar plånboken, vardagliga levnadsvanor, skapar lokala strider om vindkraft osv. Pandemin har snart dödat 15 000 svenskar och slagit hårt mot lokala äldreboenden och vårdpersonal, företag och jobb.
Det gemensamma är att kriserna kräver svar som små internationellt beroende länder som Sverige inte kan leverera själva. Därför måste kraven på EU skärpas, liksom kraven på WHO, Parisavtalet osv.
Veckans G7-möte under president Bidens Europaresa är en lovande nystart på det globala samarbetet efter Trump-erans destruktiva nationalism. Vi kan dock inte bara förlita oss på USA. Europa måste också ha kraft och resurser nog att möta kriserna. I gengäld borde EU rensa bort överdriven detaljstyrning och regler som i onödan stör vår vardag.
EU gör framsteg. En ambitiös ”Green Deal” på klimatområdet, en ”Social pelare” med sikte på utsatta EU-medborgares situation, koordinerad vaccinförsörjning (om än med brister) och en massiv återhämtningsfond för att få ekonomin på fötter igen är exempel som kan hjälpa även oss i Östergötland.
Men EU kan bli ännu bättre – om medlemsländerna vill. Några exempel:
Att stötta arbetslösa, utnyttjade papperslösa och löntagare i utsatta jobb kräver fler kraftfulla förslag med minimiregler på arbetsmarknaden som samtidigt låter oss bevara vår kollektivavtalsmodell.
Bättre resultat inom flyktingpolitiken utan att ge upp asylrättens internationella förpliktelser kräver mer än Ylva Johanssons föreslagna migrationspakt. Då behövs bindande solidaritetskrav med tuffa följder för länder som Ungern och Polen som vägrar ta ansvar. Överhuvudtaget måste trycket skärpas på länder som överger de gemensamma värderingar EU-samarbetet bygger på.
EUs ”Green Deal” måste genomföras snabbt och effektivt med nya klimatnormer, utvecklad grön teknik och skärpta krav på miljön.
Om vi på allvar ska kunna slå mot den förödande skatteflykt som avslöjades i Panama Papers, Luxleaks och Paradisläckan måste EU få en tyngre roll.
Om vi ska kunna matcha USA, Kina, Ryssland och Turkiet till exempel i Mellanöstern måste EU stärkas med både beslutsmakt och resurser i utrikespolitiken. Vetorätten för beslut om sanktioner mot diktaturer som t ex Belarus bör avskaffas.
Jag är dock inte bara ute efter att ge EU mer makt.
Sverige bör också kräva att EU:s ingrepp i nationell välfärdspolitik med hänvisning till statsstödsregler och konkurrensneutralitet begränsas. Det är orimligt att EU har kunnat tvinga fram en omläggning av svensk bostadspolitik och just nu förhindrar ett undantag för kommunernas välfärdsinvesteringar från bankskatten.
Sverige borde också samla allierade i ett seriöst försök att stoppa EU-parlamentets pendlande mellan Bryssel och Strasbourg.
Detta är en diametralt annorlunda vision än de alltmer nationalistiska tongångarna på högerkanten, där inte bara sverigedemokrater utmärker sig. Alltfler moderater och kristdemokrater verkar också vilja reducera EU-samarbetet till en avreglerad inre marknad.
Den debatten bör bli en stor fråga i valet 2022, för den berör oss även lokalt.
Göran Färm
före detta Europaparlamentariker för socialdemokraterna