DEBATT: Äktenskap är mellan kvinna och man

Den 21 mars lämnar äktenskaps- och partnerskapsutredningen sitt betänkande till justitieministern. Den kommer att föreslå att äktenskapet ska bli könsneutralt. Men grunderna för detta ställningstagande är vaga. Utredningen har inte presenterat skäl till att människor faktiskt vill ha en förändring av nuvarande ordning. Den har inte undersökt av vilka skäl andra länder har sagt nej till en förändring av denna art och barnperspektivet tycks helt ha kommit bort.
Att äktenskap ingås mellan en kvinna och en man är en juridisk definition såväl som en väl etablerad social, kulturell och historisk uppfattning. Det har ett värde i sig att äktenskapet har denna odiskutabla historia. När det nu förs fram krav på att äktenskapsbegreppet måste vidgas, är det utan att några tungt vägande skäl presenterats om varför detta skulle vara nödvändigt.
I debatten framstår det ibland som att Sverige är det enda land som inte infört en könsneutral äktenskapslagstiftning.

Låt mig då ta ett exempel från Frankrike där en motsvarande utredning så sent som i januari förra året avvisade tanken på en samkönad äktenskapslagstiftning. Den franska utredningen tog ett bredare grepp om frågan än vad man gjort i Sverige, eftersom man ville belysa alla delar av familjerätten och menade att detta var en fråga som inte gick att separera från äktenskapsfrågan. Det är just detta som vi i kristdemokraterna efterfrågat i olika sammanhang; barnets perspektiv, varför andra länder sagt nej och vad skälen överhuvudtaget skulle vara för att göra en förändring av nuvarande lagstiftning.
Den franska utredningen hade föredömligt nog barnets bästa som utgångspunkt och därmed kom man till andra slutsatser. Utredningen konstaterar att äktenskapet "inte bara är ett kontraktsmässigt erkännande av kärleken mellan två personer. Det är ett förpliktigande ramverk av rättigheter och skyldigheter som är utformat för att kunna ta emot ett barn och ge det en harmonisk uppväxt." Det är således barnperspektivet och inte vuxenperspektivet som ska vara utgångspunkten.
Man erkänner alltså den familjebildande uppgiften och konstaterar vidare att äktenskapet är en institution som "överensstämmer med en biologisk verklighet, samt med förpliktelsen att bidra till barnets identitetsskapande".

I Frankrike vill man förstärka partnerskapet, i stället för att förändra äktenskapsbegreppet. Detta eftersom båda civilstånden var och en har sina meriter. Heterosexuella par kan inte heller i Sverige ingå partnerskap, men vi har en väl fungerande partnerskapslagstiftning för dem som så önskar. Denna lagstiftning diskriminerar inte mot någon, eftersom dess rättsliga implikationer i princip är desamma som äktenskapslagstiftningens. Inte heller Europadomstolen eller EG-domstolen har funnit att det skulle vara diskriminerande att inte samkönade par kan ingå äktenskap. Det är inte vilka instanser som helst, tvärtom skall de vara vägledande för hur svenska domstolar dömer i liknande fall.
Att Sverige skulle släpa efter resten av Europa är därför grundlöst. Det är snarare så att det är vi som är i otakt med uppfattningen runtom i Europa och i världen. Det finns ingenting som säger att just vi i Sverige skulle ha den bästa av lösningar på denna fråga. När ett stort EU-land som Frankrike gör motsvarande utredning som Sverige kommer man till en annan slutsats utifrån barnperspektivet. Detta är väl värt att beaktas.

Debatt: Äktenskap är mellan kvinna och man

När ett stort EU-land som Frankrike gör motsvarande utredning som Sverige kommer man till en annan slutsats utifrån barnperspektivet. Detta är väl värt att beaktas, skriver riksdagsledamot Yvonne Andersson (kd).