Dags för LO att bilda ett eget ungdomsförbund!
Det är dags för LO att bilda ett eget ungdomsförbund som ska ha till uppgift att informera de unga människorna om spelreglerna på arbetsplatserna, om kollektivavtalens betydelse och om det fackliga medlemskapets värde, skriver Sonnie Knutling och Lars Beckman.
Till LO:s telefonjour för feriearbetande ungdomar ringer varje sommar tusentals ungdomar som blivit missbrukade av cyniska arbetsgivare. (Jordgubbsodlingen på bilden har inget med artikelinnehållet att göra.)Foto: MATHS BOGREN/Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I nära samarbete har LO och SSU under många år genomfört utbildningar och seminarier där den gemensamma ideologiska värdegrunden varit en bärande utgångspunkt. Detta har i ett historiskt perspektiv varit viktigt för den politiska återväxten och många är de statsråd, riksdagsledamöter, statssekreterare och politiskt sakkunniga som haft sin bakgrund i SSU.
För det socialdemokratiska partiet har därför ett gemensamt ungdomsförbund varit en bra plantskola för partiorganisationen som regeringskansli och departement. För LO:s del har dock inte de positiva effekterna varit lika stora. I riksdagen men framförallt på regeringskansliet är frånvaron av företrädare med bakgrund inom LO-yrken mycket stor. Detta slår tyvärr ofta igenom i den politik som förs av den sittande s-regeringen
Den ungdomsgeneration som kommer ut i arbetslivet i dag ser helt annorlunda ut än den som lämnade skolorna för 20-30 år sedan. På den tiden gick de flesta ungdomar direkt ut i arbetslivet efter grundskola och/eller gymnasium och hamnade redan i 20-årsåldern i många fall i ett LO-yrke där man sedan blev kvar. Den politiska medvetenheten var inte så hög och SSU och LO arbetade medvetet för en politisk skolning av de nya unga LO-medlemmarna. Målet var glasklart, fackligt aktiva ungdomar för att kunna demokratisera och förändra arbetsplatserna och politiskt aktiva ungdomar för att kunna demokratisera och förändra samhället i stort.
I dag är situationen annorlunda. Genom ett förändrat arbetsliv och medveten politisk styrning efterfrågas betydligt större kunskaper när man går ut i arbetslivet. Den gamla devisen att man "kunde ta någon från gatan" till ett jobb i industrin eller vården gäller inte längre. I dag krävs lång och kvalificerad utbildning för att klara industrijobb, jobb i byggsektorn, i vården, eller om man så vill, de allra flesta jobb inom LO-kollektivet. Samhället vill, med all rätt, att fler skall ha högskoleutbildning.
Inträdet på arbetsmarknaden liksom familjebildningen har förskjutits framåt och i många fall är man bortåt 25 och kanske ännu äldre när man är klar med sina studier, kanske jobbat utomlands ett tag, och är beredd att på allvar ta klivet in i arbetslivet. Då har man redan fått sina värderingar satta och är knappast att betrakta som ungdom längre. SSU känns inte som ett alternativ om man är politiskt intresserad. Vem vill som 25-åring sitta på SSU-cafe med 15-16-åriga skolelever?
I takt med att dessa förändringar skett har också SSU:s arbetssätt förändrats. Inriktningen har mer och mer förskjutits mot målgruppen studeranden. Som aktiva socialdemokrater har vi många gånger från ledande SSU:are fått höra att det är viktigare att arbeta med dem som läser på Campus än de på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer. Att det är viktigare att finnas i högskolans och maktens korridorer än bland unga LO-medlemmar på arbetsplatserna runt om i landet.
Det finns naturligtvis SSU:are som har andra åsikter. Men de tenderar att bli allt färre. Det är ju inte lika häftigt att träffa utnyttjade feriearbetande ungdomar på slitna nöjesfält och stekheta jordgubbsodlingar som att umgås med prestigefyllda pressekreterare på Rosenbad eller UD.
Till LO:s telefonjour för feriearbetande ungdomar ringer varje sommar tusentals ungdomar som blivit missbrukade av cyniska arbetsgivare. Ungdomar som blivit blåsta på lön och semestersättning, fått gå hem utan lön när det börja regna, fått jobba gratis mot en måltid om dagen och en säng i anslutning till köket på restaurangen.
Det är här som LO:s nya ungdomsförbund nu måste ta sin början. Det är här unga människors första intryck av arbetslivet sker. Det är här LO:s nya ungdomsförbund skall finnas för att informera om spelreglerna på arbetsplatserna, om kollektivavtalens betydelse och om det fackliga medlemskapets värde. Det är här det fackliga engagemanget grundläggs. Ett fackligt engagemang som oftast leder till ett politiskt. Som i sin tur nästan alltid landar hos socialdemokraterna. Ser man verkligheten behövs nämligen inga pekpinnar eller fejkade medlemstal..
Facket i sommarland är LO:s mest massmediala verksamhet. Den är en av LO:s nya ungdomsförbunds viktigaste uppgifter att arbeta vidare med och utveckla. Här kan vi visa upp en annan sida av socialdemokratisk ungdom. Något annat än intriger, mygel och maktmissbruk, medlemsvärvning av barn i utbyte mot godis och biobiljetter, fusk med medlemstal och interna maktkamper
Här kan vi visa upp att starka kollektivavtal är bra för unga människor, att den fackliga gemenskapen leder till sammanhållning och glädje. Att medlemskapet har ett värde, att bra arbetsmiljö, en lön att leva på och ett fast jobb är grundläggande rättigheter som ger trygga ungdomar framtidstro och engagemang.
Därför är det dags för LO att bilda ett eget ungdomsförbund!