Vid Rio+20-mötet meddelade den brittiska regeringen att de inför obligatorisk klimatrapportering för företagen på Londonbörsen. Vice premiärminister Nick Clegg: "Klimatförändring är ett av de största hoten vi möter. Storbritannien går främst med de omedelbara aktiviteter som krävs". Bolagens klimatpåverkan kommer kunna granskas och jämföras, och klimatrapporteringen värdesätts lika högt som den traditionella ekonomiska rapporteringen. "Företagen kommer att finna det lättare att minska sina utsläpp om de mäter dem", sade Paul Simpson, vd för Carbon Disclosure Project och en av de som utformat det kommande brittiska kravet.
Redan 2007 beslutade Sverige att statligt ägda bolag ska ta fram en hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) som ska presenteras på samma sätt som årsredovisning, kvartalsrapporter och bolagsstyrningsrapport. "Alla företag har ett ansvar för frågor som rör socialt ansvar och hållbar utveckling, det gäller i såväl statligt ägda som privatägda företag. Vi vill kunna följa upp företagens arbete", sade näringsminister Maud Olofsson då. Nu handlar det om att ta nästa steg och se till att Sverige är lika offensiva som England.
Tricoronas nyligen publicerade klimatredovisningsindex visar att alltför få företag redovisar sin klimatpåverkan på ett fullständigt, transparent och jämförbart sätt. Därmed kvarstår det behov som Maud Olofsson identifierade redan för fem år sen. Det finns i dag en internationell standard för näringslivet att redovisa sin klimatpåverkan genom och det är GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol). Klimatredovisning enligt GHG-protokollet gynnar också andra delar av näringslivet, som banker och försäkringsbolag som behöver jämförbar information om kundernas klimatrisker. Därtill gynnar det förstås konsumenten som vill kunna göra klimatsmarta val, och media som vill kunna granska företagens klimatarbete och jämföra olika företag inom samma branscher, samt branscher med varandra. Men den stora vinnaren är givetvis klimatet.
Sveriges klimatpåverkande utsläpp ökade med elva procent år 2010. Det berodde delvis på vädret och konjunkturen, och det är inte omöjligt att 2011 års utsläpp minskar, men vi är långt ifrån den utsläppsminskning på 40 procent som riksdagen beslutat om. Den ledartröja som Sverige har haft i klimatarbetet är också på god väg att gå förlorad, vilket det brittiska exemplet visar. Att tappa en så tydlig profil är ekonomiskt bekymmersamt, eftersom många affärsmöjligheter uppkommer just genom att Sverige är "top of mind" när klimatfrågan diskuteras i styrelserummen.
Vi vill att regeringen i ord och handling klargör att Sverige ska vara ledande i klimatfrågan, och att kräva klimatredovisningar från alla större företag är ett steg på vägen. Vi föreslår finansmarknadsminister Peter Norman att försvenska det brittiska beslutet om obligatorisk klimatredovisning för börsbolagen och att han lägger fram ett förslag till riksdagen i höst. Eftersom många stora svenska företag inte är börsnoterade bör Norman överväga att i stället basera kravet på företagens omsättning, och självklart bör alla statliga bolag ingå.
Många svenska bolag är föregångare i omställningen till ett hållbart, klimatsmart näringsliv, men om de berättar det själva är trovärdigheten låg. De skulle tjäna på tydlig, obligatorisk jämförbarhet i klimatavseende. När får vi en sådan lagstiftning?