En polis kan också vara ett brottsoffer

Ska poliser upprätthålla tryggheten i samhället är det också viktigt att de får ett bra stöd när de själva utsätts brott, skriver Thomas Agnevik, ordförande i Polisförbundet i Östergötland.

Norrköping2007-07-06 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
26 procent av poliserna i Östergötland har under det senaste året blivit utsatta för hot eller våld. Det visar en färsk undersökning som polisförbundet tagit fram. Våldsamt motstånd, misshandel, knivhot och vapenhot är de vanligaste typerna av våld som poliserna runt om i Sverige utsatts för.
Svenska poliser sätter dagligen sina liv på spel för att värna och skydda medborgarna. Det tål att minnas och påminnas om.

För polisförbundet står det helt klart. Det är dags att ta hot och våld mot poliser på allvar. Ska poliser upprätthålla tryggheten i samhället är det också viktigt att de får ett bra stöd när de själva utsätts brott.
Tyvärr visar vår undersökning att de poliser som blivit utsatta för våld och hot inte har fått den stöttning de borde ha fått. 77 procent av de hotade och våldsutsatta poliserna i Östergötland har haft kontakt med polismyndigheten
i efterhand. Av dessa fick bara 40 procent något stöd.
Samhället kan stötta hotade och våldsutsatta poliser på flera sätt. För det första måste polismyndigheterna bidra med rådgivning när en polis utsatts för hot och våld. Det handlar om att hjälpa till med att skriva arbetsskadeanmälningar och skadeståndsyrkanden men också om att bidra med psykologiskt stöd. En polis som blivit utsatt för hot eller våld kan behöva en kamratstödjare eller till och med psykologisk expertis.

För det andra måste också samhället i stort ansvara för att stötta poliserna. Det händer att poliser tillerkänns kränkningsersättning av domstolar. Tyvärr har det visat sig att Brottsoffermyndigheten i efterhand gör en annan bedömning än domstolen vilket leder till att den brottsutsatte polisen blir utan ersättning.
Tilltron till rättsväsendet får sig en allvarlig törn varje gång som Brottsoffermyndigheten sänker ersättningen. Det gäller brottsoffer i allmänhet men poliser som brottsoffer i synnerhet.
Att bli ett brottsoffer är påfrestande på såväl den drabbade som dennes anhöriga. Det är därför inte rimligt att poliser ska behöva driva processer för att få ut den kränkningsersättning som domstolen ansåg att de hade rätt till.
Polisförbundet anser därför att:
Skadeståndsersättning till brottsoffer alltid ska följa en domstols beslut.
Skadeståndsersättning ska betalas ut direkt när domen har vunnit laga kraft.
Brottsoffermyndigheten därefter kräver in ersättning från den dömde via kronofogdemyndigheten.
Det är stötande att poliser inte blir betraktade som brottsoffer när de har utsatts för grovt våld. Polisförbundet efterlyser därför en diskussion om de risker som polisarbete faktiskt innebär.
Läs mer om