En rysk doktrin få talar om

När Rysslands ansåg sina intressen hotade i Ukraina, valde Vladimir Putin att pröva sin nya doktrin.

Upprustning. Vi ser nu ett allt tydligare aggressivt uppträdande från ryska enheter i vårt närområde, skriver debattören. ??Foto: FRA / TT

Upprustning. Vi ser nu ett allt tydligare aggressivt uppträdande från ryska enheter i vårt närområde, skriver debattören. ??Foto: FRA / TT

Foto: FRA

Norrköping2014-12-03 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det kan vara på sin plats att belysa konflikten Ryssland-Ukraina ur den nya ryska övergripande doktrinen Varhelst ryska intressen hotas ska dessa säkras. Det gäller även ryska medborgare. Doktrinen kan få konsekvenser för oss i Norden.

När Rysslands ansåg sina intressen hotades i Ukraina, valde Vladimir Putin att pröva sin nya doktrin. Den var väl förberedd och genomfördes inte förrän olympiska spelen i Ryssland var avslutade. Strategin finns bland annat i en 2012 utgiven bok Främmande krig av en forskningsorganisation i Moskva kallad ”Centrum för analys av strategi och teknologi”.

I denna kan man bland annat läsa att markstridskrafternas verksamhet karaktäriseras av frånvaro av fullständig kontroll av territoriet, avsaknad av linjära fronter och genomförandet av begränsade samt separata operationer mot fienden. Överlägsenhet i luftrummet prioriteras framför kontroll av territoriet.

Denna strategi förklaras med att ett fullständigt erövrande av fiendens territorium inte längre utgör slutmålet. Operationen genomförs antingen i syfte att byta ut den styrande eliten mot en som kan kontrolleras eller genom en allmän destabilisering som infiltrerar inre destruktiva processer. I båda fallen säkerställs fiendens nederlag utan total militär seger.

Nedanstående härrör från en rapport som den ryske generalstabschefen avgav inför ryska Krigsvetenskapsakademien i januari 2013:

Fokus på de metoder som används i en konflikt flyttas i riktning mot ett omfattande utnyttjande av politiska, ekonomiska, informations-, humanitära och andra icke-militära åtgärder som implementeras genom att utnyttja befolkningens potential till protest.

Tillvägagångssättet återspeglas vid Rysslands annektering av Krimhalvön och interventionen i östra Ukraina.

En snabb upprustning av alla stridande enheter i Ryssland pågår. Vi ser nu ett allt tydligare aggressivt uppträdande från ryska enheter i vårt närområde. Ryskt stridsflyg övar luftanfall mot svenska mål, kränker svenskt luftrum, uppträder hotfullt mot civila och militära plan i internationellt luftrum och hindrar civila fartyg på internationellt vatten. Till detta kommer ubåtskränkningar långt in i svenska skärgården.

Ryska ledande militärstrateger talar om att flytta fram trupper via Finland till Tornedalen. Ledande politiker talar om utplåning av baltiska staterna vid en konflikt. Och för några månader sedan kidnappade ryska enheter en estnisk gränsvakt. Det torde vara början till en eskalerande utveckling i Baltikum och som lätt spiller över på hela östersjöregionen.

Mot det här hotet känns det nästan löjeväckande att svenskt försvar basunerar ut en övning på Gotland där 350 man från fastlandet deltagit. En styrkedemonstration kallades det. Vid en konflikt i Östersjöregionen är Gotland av vital betydelse för inblandade i konflikten. Den som behärskar Gotland behärskar Östersjön. Det enda vi har på Gotland är hemvärnsmän och några stridsvagnar i malpåse - utan besättning. Nyligen stationerades två JAS 39 Gripen på Gotland.

I vårt närområde är de baltiska länderna fullvärdiga medlemmar i försvarsalliansen liksom Polen, Tyskland, Danmark och Norge. Sverige liksom Finland är inte fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen Nato. Vi kan därmed inte räkna med obligatoriskt stöd från Nato vid en konflikt med Ryssland. Politiker har satt oss i en mycket farlig situation. De har glömt att neutralitet måste kunna försvaras.

Om Ryssland

Läs mer om