Enkelspårig debatt
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Han förde en intensiv kamp mot skattefogdarna som sög ut det arbetande folket", skriver Hagfeldt.
Nu är det sossarna som suger. Av någon anledning ökar sossarna i popularitet medan moderaterna går bakåt. Man kan undra vad det beror på. Visst är det märkligt att folket vill bli utsuget? Är det kanske så, att "det arbetande folket", som Hagfeldt plötsligt känner så mycket för, ser sammanhangen? De två parlamentarikerna tycks inte göra det.
Det är genant när riksdagsmän tycks mena, att skattepengarna bara försvinner, att det vore bättre om man finge behålla allt själv utom möjligen det som går till kommunikationer och försvar.
Barnbidragen bör väl bort, och var och en borde få svara för, låt oss säga mödravård, barnomsorg med dagis och förskola, skola och skjuts dit, gymnasium och eventuellt universitetsstudier, sjukvård och medicin samt till slut själv stå för de kostnader som hög ålder medför. Pensionen ska man ha rätt att leva upp när man är aktiv.
Svält sedan gärna ihjäl på ålderdomen om du inte varit förtänksam, var och en ska få klara sej själv. Vad rör det samhället om kanske nån miljon inte har råd till vård och omsorg när inkomsterna upphör? För pensionerna måste väl bort?
Skatterna ska enligt Hagfeldt/Axén minimeras, och vad jag vet så är det huvudsakligen skatten som bekostar pensionen bland allt annat.
Må så vara att detta är en förenklad debattteknik, men den är fullt i nivå med den de båda riksdagsmännen för. Och jag är i alla fall inte riksdagsman och kan rimligen inte ligga på samma märkunderliga kunskapsnivå.
Men måste vi förenkla så slagordsmässigt?