Folkhälsan i Sverige och därmed också i Söderköping är i grunden bland den bästa i världen. Samtidigt finns det oroande tecken på att skillnaderna i hälsa ökar mellan olika grupper i samhället. Några som är särskilt utsatta är arbetslösa, människor med låga och osäkra inkomster samt människor med funktionshinder. Och barnen i dessa familjer glöms ofta bort.
Men det är möjligt att politiskt göra något åt detta. Folkhälsoinstitutet hävdar att tillgång till barnomsorg för alla barn är en strategisk insats för att utjämna skillnader i ohälsa och för tidig död senare i livet. I Botkyrka har kommunen satsat på att ge alla barn rätt till 35 timmars barnomsorg, alltså 20 timmar mer än vad som är lagstadgat för de barn som har föräldrar, som är arbetslösa eller långtidssjukskrivna. Det är ett utmärkt exempel väl värt att ta efter i Söderköping med flera kommuner.
En grupp människor, som har betydligt större ohälsa än andra och som i större utsträckning dör i förtid, är människor med funktionshinder. Många lider av övervikt och fetma. En orsak till detta är bristen på motion och felaktigt sammansatt kost. Att kunna motionera stöter på patrull i Söderköping för människor med funktionsnedsättning. Lämpliga lokaler för gymnastik saknas liksom en vettig och anpassad friskvårdsslinga, där man kan ta sig fram med rullstol eller rullator.
I våra gruppboenden för människor med utvecklingsstörning är ett av problemen att den mat som distribueras är alltför dyr. Att laga egen näringsriktig mat är en kunskap som många unga människor inte har; inte de som bor i gruppboendena och tyvärr inte heller alltid den personal som arbetar som stödpersonal. Kostnaderna för lunchlådorna behöver sänkas. Kompetensutveckling för stödpersonal i gruppboendena när det gäller matlagning behöver prioriteras.
Rätten till arbete är grundläggande för alla människor. Det finns en tyst jobbkris i Sverige och den gäller personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning. Var fjärde arbetslös har funktionsnedsättning. Denna grupp har också de längsta inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen och kommer sist i kön till de flesta jobb. Och har man till slut kommit in löper man stor risk att åka först ut vid permitteringar.
Nästan hälften av de som i dag saknar arbete har stått utan jobb i mer än tre år under de senaste tio åren. Konsekvenserna blir ökad risk för sjukdom och för tidig död. Det behöver inte vara så. I Danmark har man i 14 år arbetat med ”flexjobb”, vilket blivit en stor succé. Idén är att arbetsgivaren betalar för utfört arbete, och att staten via Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan står för resten.
Modellen liknar det som gällde vid den gamla typen av beredskapsarbete. Det borde vara möjligt för Söderköpings kommun att tillsammans med det så kallade Samordningsförbundet, ett samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunerna i östra Östergötland samt landstinget, att gå i täten för denna typ av reform.