Fog för kritik mot Kolmårdsanstalten

Borde inte behandlingsverksamheten ha påbörjats redan när Kolmårdsanstalten togs i bruk för två år sedan? skriver Yvonne Andersson (kd) i ett svar till kriminalvårdens pressekreterare Stina Haraldsson.

Norrköping2006-07-19 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I mitten av juni besökte jag Kriminalvårdens anstalt i Kolmården. Jag och några andra kristdemokrater fick en intressant redogörelse för anstaltens verksamhet av en centralt placerad medarbetare inom Kriminalvården. På den raka fråga jag ställde om vilken behandling som erbjöds de intagna blev det lika raka svaret att ingen behandling förekommer på anstalten. Denna uppseendeväckande information föranledde min debattartikel i NT den 7 juli där jag också redogör för de krav vi kristdemokrater ställer på en god kriminalvård.

Kriminalvårdens pressekreterare Stina Haraldsson menar (NT den 15 juli) att jag ger en grovt missvisande bild av Kolmårdsanstaltens verksamhet. Det är naturligtvis en oanständig beskyllning med tanke på att min artikel endast återger den information som jag inhämtat från pressekreterarens egen medarbetare.
När man sedan granskar Stina Haraldssons bemötanden punkt för punkt blir dessa än mer obegripliga. Att Kriminalvården har en hög beläggning och måste nyttja platserna på bästa sätt är lätt att förstå och det har jag inte kritiserat. Att 20 procent av internerna på en anstalt som är inriktad på ekonomisk brottslighet visar sig vara dömda för våldsbrott är naturligtvis otillfredsställande men det är den uppgift som gavs vid besöket. Om den är grovt missvisande vad är då den korrekta uppgiften?
Jag kritiserade avsaknaden av behandling för de dömda. Stina Haraldsson säger nu att kriminalvården planerar att införa behandlingsverksamhet på anstalten och att arbetet pågår med att se över vilka behandlingsprogram som kan bli aktuella. Det är positivt att så sker men mitt påpekande av dagens brister var uppenbarligen befogat.

Mitt bestående intryck av besöket på Kolmårdsanstalten är en engagerad personal som också efterfrågat resurser för att kunna erbjuda en behandling som leder internerna bort från brottets bana. Det intrycket kändes viktigt att föra vidare. Det fanns uppenbarligen fog för mitt inlägg och för personalens krav. Att pressekreteraren Stina Haraldsson nu berättar att allt detta är på gång och att nödvändiga budgetprioriteringar kommer att göras är naturligtvis ett positivt men senkommet besked för såväl intagna som personal på Kolmårdsanstalten. Borde inte behandlingsverksamheten ha påbörjats redan när anstalten togs i bruk för två år sedan?
En viktig del av mitt politiska uppdrag är att uppmärksamma fel och brister i offentlig verksamhet och bevaka att skattemedel används ändamålsenligt. Här handlar det om att erbjuda några av samhällets mest utsatta en väg bort från brottets bana. När så sker leder det dessutom till ett tryggare och varmare samhälle för oss alla.
Läs mer om