Alliansen genomför nu flera åtgärder för att skärpa kampen mot mutbrott och korruption. Bland annat blir nu lagstiftningen tydligare kring vad som är att betrakta som ett grovt brott. Lagändringarna trädde i kraft första juli i år.
Det har gått nästan 35 år sedan reglerna om mutbrott senast reformerades. Sedan dess har det ibland förekommit att regleringen kritiserats för att vara svår att tillämpa. Internationella övervakningsorgan har också vid några tillfällen pekat på mindre brister.
Regeringen anser att insatserna behöver anpassas och skärpas för att kampen mot korruption ska kunna drivas så effektivt som möjligt. De lagändringar som nu trätt i kraft innebär följande:
1. &tempmargin; Den krets av personer som kan dömas för att ha tagit emot eller gett en muta utvidgas väsentligt och anges på ett enklare sätt i lagen. Straff ska nu kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. Det har funnits en begränsning till bara vissa kategorier för uppdragsgivare.
2. &tempmargin;En särskild regel införs för fall där mutan ges till eller tas emot av den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning. Straff ska då kunna dömas ut även om mottagaren inte är att anse som arbetstagare eller uppdragstagare.
3. &tempmargin;Förslagen innebär också att det i lagen anges uttryckliga exempel på omständigheter som kan leda till att tagande eller givande av muta ska bedömas som grovt brott. Detta skapar förutsättningar för att domstolarna enhetligare och oftare ska kunna döma för grovt brott.
4. &tempmargin;Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Det kan handla om att en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet.
5. &tempmargin;En ny regel införs som innebär att straff kan dömas ut för vårdslös finansiering av mutbrott. Det kan handla om en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla.
Regeringen har också tagit initiativ till ett arbete med att ta fram en uppförandekod för näringslivet. Koden är nu fastställd av näringslivets organ och har som syfte att vägleda företag i frågor om hur förmåner får användas för att främja företagens verksamhet. Uppförandekoden tillsammans med en reformerad lagstiftning om mutbrott har goda förutsättningar att leda till en effektivare bekämpning av korruption.