Ge riktlinjer om ansiktet får döljas

Ett val att inte visa sitt ansikte innebär faktiskt att man också begränsar andra människors frihet att kommunicera med den dolde i högst väsentlig grad. Jag förespråkar behovet av centrala riktlinjer och breddar detta till även utanför skolans värld. Det skriver Staffan Danielsson (C).

Foto: DAVE THOMPSON

Norrköping2009-11-05 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hur ska ett öppet, demokratiskt och liberalt samhälle förhålla sig om ett växande antal människor vill välja att dölja hela sitt ansikte i skolor, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Människans ansikte "speglar hennes själ", och kommunikation mellan människor i skolor och på arbetsplatser och andra offentliga miljöer begränsas i hög grad om ansiktet döljs. För den som hör lite sämre kan inte läpparna läsas, och man förlorar en stor del av de intryck som ger oss en bild av varandra och hur vi reagerar och kommunicerar. Kan samhället reglera att vi måste ha någon form av kläder på skolor, arbetsplatser och i en del offentliga miljöer kan det också vara rimligt att påbjuda att våra ansikten ska synas i dessa sammanhang. Samtidigt är ju den liberala utgångspunkten frihet för den som vill att dölja sitt ansikte. Men ett val att inte visa sitt ansikte innebär faktiskt att man också begränsar andra människors frihet att kommunicera med den dolde i högst väsentlig grad.Samhället har i många sekler haft två praxis vad gäller klädkod, dels att inte gå utan kläder, dels att inte dölja ansiktet för varandra. Idag döljer enstaka människor sina ansikten, vanligen genom burka eller niqab från länder med mycket konservativa religiösa traditioner. Men rent principiellt kan ju även andra grupper vilja att helt dölja sina ansikten i någon klädnad. Om till exempel mc-gäng skulle vilja anlägga "rånarluva" i offentliga miljöer skulle även det begränsas av ett eventuellt regelverk. Jag är självfallet för ett öppet och liberalt samhälle, och bejakar helt Centerpartiets arbete för öppenhet, integritet och integration. Men även ett liberalt samhälle måste sätta upp gränser i vissa frågor. Sverige har starka regelverk på alkoholens område, från förbud att bränna själv till att sälja vin i en gårdsbutik. Som kan ifrågasättas, men som finns. Tillhör jag en naturnära organisation som vill gå utan kläder i offentliga miljöer är detta inte accepterat, och föranleder sanktioner. Månggifte förekommer i andra länder, men här har Sverige satt en gräns. Sveriges två stora lärarförbund och många skolor vädjar till regeringen att fastställa riktlinjer för att ansiktena inte ska få döljas i skolan. Regeringsföreträdare har sagt att skolorna har instrument för att själva avgöra detta på varje enskild arbetsplats, men många värjer sig för uppslitande debatter, olika riktlinjer och ständig förvirring. Jag tycker att den här svåra frågan tål att diskuteras, och har därför lagt en motion i riksdagen. Jag förespråkar alltså liksom lärarförbunden behovet av centrala riktlinjer och breddar detta till även utanför skolans värld. Till exempel kunde offentligt finansierad verksamhet som skolor, daghem, sjukvård och äldreomsorg ha riktlinjen att ansikten inte ska döljas. Detta skulle i så fall inte Diskrimineringsombudsmannen kunna överpröva. Frågan blir självfallet extra känslig av att den drivs av Sverigedemokraterna. Jag menar att detta inte får hindra att man vågar diskutera den om det finns skäl. Jag befarar att genom att lämna Sverigedemokraterna ensamma och avstå från debatt även där den kan vara befogad kan det snarare föra dem in i riksdagen än tvärtom.
Läs mer om