Gymnasieungdomar stängs ute från högskolan
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi tänker oss en gymnasiestuderande som inte är säker på vad han eller hon ska göra efter gymnasietiden. Vanligt är då att välja det naturvetenskapliga programmet (NV). Inom det naturvetenskapliga programmet finns det ett antal ganska "tunga" kurser, som ett stort antal elever har besvär med. Det som nu sker med den ambitiösa eleven som kämpar på med sina gymnasiestudier är att hon efter tre år går ut från gymnasiet med godkända betyg i alla kurser.
I detta skede av livet har den studerande mognat och vet att hon vill gå en speciell högskoleutbildning. Hon upptäcker då att hon inte kommer in på utbildningen, betygsnivån räcker inte. Nu måste den studerande gå till komvux för att konkurrenskomplettera sina betyg. Då uppstår det omedelbart ett likvärdighetsproblem.
Vissa kommuner har ett väldigt litet utbud av komvuxkurser. Enda möjligheten att kunna höja sitt betygsmedelvärde är dock att studera inom någon vuxenutbildning, höja de låga betygen. Man kan inte idag på något sätt ta bort en kurs ur ett slutbetyg från gymnasiet, inte ens om den inte krävs för den högskoleutbildning man tänkt sig. Detta gör att många inte klarar av eller inte har ekonomiska förutsättningar att kämpa med konkurrenskomplettering. Detta har lett till ökade kostnader då elever tvingas att läsa "onödiga" kurser. Detta är även otillfredsställande ur ett kommunalekonomiskt perspektiv.
Konsekvenserna av detta system är att ambitiösa och målmedvetna ungdomar, som vet att betygen inte räcker för att ta sig in på den högskoleutbildning de önskar, taktiskt väljer att gå ut från gymnasiet med ett så kallat "samlat betygsdokument". Detta kan man göra som elev genom att medvetet inte delta i undervisningen i någon kurs eller att inte göra sitt specialarbete. Denna situation är inte önskvärd från Skolverkets sida utan kommunerna uppmanas att se till att eleverna kan betygsättas på kurser och specialarbetet. Även om skolan mycket aktivt arbetar för att få eleven att delta, kan gymnasieskolan inte tvinga en elev, mot dennes och föräldrars vilja, att delta i en kurs.
Samtidigt som detta sker ser staten via Skolverket storögt på och kräver av kommunerna att flera elever ska lämna gymnasieskolan med fullständiga slutbetyg. Dagens system gör att både elever, som inte riktigt klarar av gymnasiestudierna fullt ut och ett antal ambitiösa, taktiska elever jag här beskrivit, lämnar gymnasiet med ett samlat betygsdokument. Alla dessa elever hamnar i statistiken som "ej fullföljd gymnasieutbildning".
Gymnasiebetyg som är godkända får inte tenteras upp under gymnasietiden. Fler och fler kommuner erbjuder nu att under den första veckan efter gymnasieexamen, mot en ersättning av fem hundra kronor per kurs, ge möjlighet att tentera upp betygen. Oavsett hur det hanteras så har det skapats ett system som inte är likvärdigt i landet och som leder till att Sverige i sin helhet hindrar många ambitiösa och målmedvetna ungdomar att nå sina mål, att kunna studera på högskolan.
Detta kan enkelt och snabbt ändras. Ge möjlighet att utfärda ett nytt gymnasieslutbetyg inom vuxenutbildningen. Låt den sökande bestämma vilka kurser som man i en kombination mellan slutbetyg från gymnasieskolan och avslutade kurser från komvux önskar använda sig av för att söka till högskolan. Det är viktigt att här framhålla att detta inte på något sätt är någon genväg att ta sig in på högskolan, utan ger endast möjlighet att korrigera ett beslut som man i årskurs nio, som sextonåring tog, utan att förstå konsekvenserna utav.
I det nya slutbetyget är det självklart att alla skall ha de så kallade kärnämnena och de särskilda behörighetsgivande kurser som krävs för vissa högskoleutbildningar. Detta förslag kommer att öka trycket på vuxenutbildningen under en övergångsperiod. Men det som är väsentligt är att det blir möjligt och rimligt att ta sig in på den högskoleutbildning man eftersträvar. Det öppnar upp för ett livslångt lärande.
Detta förslag ökar även på likvärdigheten i utbildningssystemet. Ambitiösa ungdomar som valt "fel" program på gymnasiet får och kan på ett rimligt sätt korrigera sitt felval samtidigt som det medför minskade kostnader för både individ och samhälle.
Denna åtgärd att kunna utfärda ett nytt slutbetyg får även andra positiva effekter för eleverna. De kommer på ett helt annat sätt våga att "välja fritt" på det individuella valet och inte hejdas av taktiska val av rädsla att inte kunna höja betyget på vissa kurser senare i livet. Ska eleverna där våga nyttja möjligheterna till valfrihet måste man veta att det går att ändra inriktning senare i livet.
Se nu till att anpassa regelverket så att alla dessa unga människor får möjlighet till ett livslångt lärande och den högre utbildning som både de själva och samhället eftersträvar.