I sin debattartikel vill Ernekrans och Löfstrand torgföra sin strategi för livsmedelsproduktionen i Sverige. Det glädjer oss att Socialdemokraterna ser den potential för tillväxt och jobb som finns inom hela livsmedelsektorn. Vi ser gärna att flera politiska partier kommer ut på banan med en ambition om detta. Regeringen har sin plattform Matlandet Sverige som kan bli tydligare.
Det finns dock ett par saker som behöver tydligöras för Socialdemokraterna. De hävdar att "mat som har mindre miljöpåverkan eller som kommer från djur som levt under strängare djurskyddskrav måste bli billigare". Inget kan vara mera felaktigt. Svensken har aldrig lagt så lite, tolv procent, av sin disponibla inkomst på mat och det är inte förenligt att tro att mat som är producerat enligt världens tuffaste djurskydds- och miljölagstiftning kan bli billigare. All mat som produceras i Sverige, oavsett om den är ekologiskt eller ej, är producerad under dessa lagar. Politiker måste inse att om vi ska ha mat som är producerad med höga krav på djurskydd och miljö måste det få kosta.
Det är glädjande att man har bra ambitioner för den ekologiska maten och vill öka den till 30 procent av det vi äter, men högst beklagligt att man inte säger något om de övriga 70 procenten. I ett land där nästan varannan tugga baseras på importerade råvaror som inte producerats enligt de hårda lagar och regler som gäller i Sverige, måste man fokusera mer på hur den stora andelen mat blir mer hållbar. Kan vi få mer av den mat vi äter, ekologisk eller ej, att vara producerad med samma lagar som i Sverige har vi gjort större nytta för miljö och djur.
Ett sätt är att ställa krav i den offentliga upphandlingen som motsvarar den svenska djurskydds- och miljölagstiftningen. Att fokusera på högre andel ekologiskt i offentlig upphandling är inte räddningen. Det ger bara upphandlarna rätt att köpa billig ekologisk överskottmjölk från Danmark.
Ett annat sätt kan vara att fundera över hur livsmedelskedjan ser ut och hur maktkoncentrationen i handelsledet är i Sverige. Vi har en detaljhandelskapacitet för 90 miljoner invånare
i Sverige. Vem får betala det?
Vi välkomnar Socialdemokraternas initiativ om en strategi för livsmedel och hoppas att fler partier tar efter, men vi ser samtidigt mera krafttag för att ge det svenska jordbruket en starkare konkurrenskraft i form av rimliga skatter och avgifter. Så länge som svensken till stor del vill köpa billig mat kan vi inte heller ha för mycket fördyrande lagar och regler. Det är där alla strategier måste börja. Hur mycket är vi beredda att betala för maten?