Europa går på knäna. Världens övriga regioner sätter upp brandväggar för att hindra den ekonomiska krisen från att sprida sig över Europas gränser. Europas ledare borde bemöda sig om att hitta vägar ur krisen som inte bara handlar om budgetnedskärningar.
I Europaparlamentet, kommissionen och rådet diskuteras nu ett förslag som handlar om hur EU:s resurser till utbildning, idrott och ungdomar ska användas åren fram till 2020. Förslaget från kommissionen kallas Erasmus för alla och handlar främst om att underlätta högskolestuderandes möjligheter att studera i ett annat land.
I dag finns ungefär 75-80 miljoner européer med mycket låg utbildning; som har svårigheter att läsa, skriva, räkna och kommunicera digitalt. Kommissionen kallar dem de nya analfabeterna. För att komma tillrätta både med konsekvenserna av den ekonomiska krisen och för att minska problemen med socialt utanförskap inom unionen vill rådet (EU:s medlemsstater) de kommande åren fokusera på människor med kort utbildning.
Rådet har därför nyligen satt upp nya mål, till exempel att 15 procent av regionens befolkning ska delta i vuxenutbildning. I dag deltar bara 9,1 procent och det är stora skillnader mellan länder, som de nordiska med cirka 25-30 procent och de sydeuropeiska med långt under fem procent.
Detta mål har inte beaktats i förslaget till Erasmus för alla. Resurserna till vuxnas lärande föreslås bli två procent, en minskning jämfört med dagens fyra procent. (Man föreslår visserligen en utökning av programmet, men den är knappast realistisk med tanke på den ekonomiska situationen.)
Dessutom tas de särskilda programmen specialdesignade för vuxenutbildningens små institutioner bort. Risken är därmed stor att EU:s resurser de kommande åren enbart kommer stora universitet och högskolestuderande till del.
Från folkbildningen säger vi; självklart är det viktigt att satsa på goda möjligheter för högskolestuderandes mobilitet. Men om Europa ska lyftas ur krisen måste Europas ledare också ge de vuxna lågutbildade européerna nya möjligheter till utbildning, bildning och framtidstro.
Vi menar att kommissionens förslag måste förändras så att medlen till vuxnas lärande öronmärks och höjs. Vuxenutbildningen borde få samma resurser som skolor och ungdomar; minst sju procent av det nya Erasmusprogrammets totala medel.
Erasmus för alla måste gälla alla. Vi hoppas att Jan Björklund och Sveriges Europaparlamentariker, tar chansen att förändra förslaget så att fler européer får chansen till bildning, utveckling och omstart.