Jag vill samarbeta men svårt att enas om allt

Viljan till samarbete finns, var så säker. Vi ska ha högt i tak och föra respektfulla politiska diskussioner. Men det kanske inte går att komma överens i alla politiska frågor. Det ligger ju i politikens själva natur. Det skriver Kerstin Hildebrand (V).

Norrköping2010-11-10 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det har skrivits en del om samarbetet i vård- och omsorgsnämnden, där jag är ordförande. Karin Jonsson, Centern, uttalar sig i NT (5/10) om att Vänsterpartiet har så stort inflytande och att "många av oss andra som sitter i nämnden har känt en stor hopplöshet". Märkligt, Karin sitter ju inte ens i nämnden. Den bild som målas upp har jag svårt att känna igen. I flera samtal med Margaretha Ericsson och andra företrädare för alliansen har jag uppfattat att man tycker om att arbeta i nämnden och att vi har ett bra samarbetsklimat. I större politiska frågor har vi haft parlamentariskt sammansatta arbetsgrupper för att ta fram beslutsunderlag till nämnden. Det har handlat om äldreomsorgsprogrammet och programmet för full delaktighet (handikapprogrammet) och även den årliga uppdragsplanen till verksamheten.Nämndernas presidier består av ordförande samt förste och andre vice ordförande. I stället för tre personer utökade vi på mitt initiativ med två personer till så att fler partier blev representerade. Detta för att öka partiernas inflytande och delaktighet i nämnden. Vi har också arbetat tillsammans för att komma tillrätta med det underskott nämnden hade ett par år i början på mandatperioden.I de allra flesta politiska frågor som varit uppe i nämnden har vi varit överens. Den fråga där vi skiljt oss åt, handlar om hur vi som majoritet och opposition förhåller oss till införandet av LOV, Lagen Om Valfrihetssystem. Där har majoriteten, S, V och MP tagit beslut att vare sig införa den eller söka bidrag till att undersöka hur den skulle kunna tillämpas i kommunen. Det senaste för att det skulle kunna uppfattas som oärligt att både säga nej och ändå söka pengarna. Att majoriteten ibland tar beslut som går oppositionen emot tillhör den demokratiska modell vi har i Sverige. Det borde ju alla vara medvetna om. Och det betyder ju inte att vi inte lyssnar på varandra mellan blocken.Vad gäller den utsträckta hand Margaretha Ericsson och Bengt Ekström frågar efter (NT 23/10) tycker jag den varit utsträckt länge. Och självklart ska den åter sträckas ut när vi drar igång verksamheten i den nya vård- och omsorgsnämnden i januari. Då kommer vi att tillsammans diskutera och besluta om hur de demokratiska arbetsformerna ska se ut i nämnden. Jag instämmer i det Lars Stjernkvist säger i sin debattartikel i samma ämne (NT 3/11): "En första förutsättning för samarbete är förstås att viljan finns". Viljan finns, var så säker. Vi ska ha högt i tak och föra respektfulla politiska diskussioner. Men det kanske inte går att komma överens i alla politiska frågor. Det ligger ju i politikens själva natur.
Läs mer om