Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag har under många år försökt med det jag kan, att nå lite mer jämställdhet. Men det är inte lätt. Jag är bland annat med i en liten lokalförening, invald som valberedare, där styrelsen består av endast män. Jag har i flera år försökt och tjatat på alla tänkvärda kvinnor att komma in i styrelsen, men de som jag pratat med kan inte eller vill inte. Vad gör man då? Sedan kan jag tycka att kvinnoorganisationerna snedvrider debatten ibland. Man påpekar gärna att till exempel 30 procent kvinnor i en stor bolagsstyrelse är för lite. Medan många andra yrken aldrig nämns, som till exempel sopåkare och slamtömningspersonal där antalet anställda kvinnor understiger en procent. Utan protester från kvinnoorganisationer.