Kött en biprodukt från mjölkproduktion

Det är var och ens fria val att inte äta kött och om någon vill avstå från importerat kött har LRF inga problem med det. Det skriver Peter Borring, regionordförande LRF Östergötland i ett svar till Jonas Paulsson, Köttfri måndag NT-Debatt 11/10.

Norrköping2011-10-20 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Paulsson hävdar att jag vantolkar FAO:s rapport Livestock Long dark shadow. Han glömmer visst att nämna att FAO själva gjort en revidering av rapporten som tillrättarlägger att det är skillnad på kött och kött beroende på hur det produceras. Därav min så kallade "vantolkning" av rapporten.

Vidare har Paulsson uppenbarligen inte förstått något, eller vill förstå? Han svänger sig med siffror utan belägg. Sant är att vi har 40 000 hektar naturbetesmarker i Östergötland och cirka 25 000 av dessa har mycket höga naturvärden av biologisk mångfald. För mig blir det 63 procent, inte 15 procent som Paulsson hävdar. Han hittar ingen trimmer eller lie i världen som räddar dessa utan det är den betande mulen som gäller.

Vidare har han inte läst vad jag skrev så noga för då hade han noterat att jag även pratar om all den åkermark som finns i mellan- och skogsbygden. Åkermark där vi i princip enbart kan odla gräs/klöver och omvandla det i ett djur som kan tillgodogöra sig näringsämnena för att på så sätt få mat som vi kan äta. Det är var och ens fria val att inte äta kött och om någon vill avstå från importerat kött har LRF inga problem med det. De flesta svenskar vill dock inte minska sitt intag av mejeriprodukter och hälften av det svenska nötköttet är en biprodukt från mjölkproduktion.

Mjölkproduktion i sin tur är ett sätt att förädla det gräs som odlas på de marker där vi har mycket svårt att odla grönsaker eller annan humanföda. Den verkligheten lever åtminstone jag och mina medlemmar i. Därför landar jag i slutsatsen att svensken kan äta svenskt kött med gott samvete.

Läs mer om