Kundtänkande inom skolan är fel

Lagen måste ändras så att friskolor drivs av pedagogiska bevekelsegrunder, inte av profitbegär. Det skriver Karin Odelblad, Feministiskt Initiativ.

Granskningen av friskolorna är sämre än granskningen av pizzeriorna, skriver debattören.ARKIVBILD: MAJA SUSLIN/SCANPIX

Granskningen av friskolorna är sämre än granskningen av pizzeriorna, skriver debattören.ARKIVBILD: MAJA SUSLIN/SCANPIX

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2011-12-14 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige har fått en ny skollag år 2011. Där kan man läsa att skolan ska vara likvärdig över hela landet. Det är den inte. Sedan skolan kommunaliserades och friskolorna började ta plats på den nya marknaden har mycket hänt. Vi har fått betygsinflation, en större segregering och ett antal stora riskkapitalbolag som stoppar pengarna
i egen ficka eller gömmer dem i ett skatteparadis. Marknadsföring av skolor görs med bioreklam, besöksprogram och profilerinskonsulter. De kommunala skolorna tvingas följa efter. Samtidigt är granskningen av friskolorna sämre än granskningen av pizzeriorna.

Riskkapitalister är ett ord att begrunda. De tar risker, men när det gäller skolan är väl risken minimal. Jag känner inte till någon kommun som gått i konkurs. Risken är alltså närmast obefintlig, men vinsterna är enorma.

Att inte använda de pengar till det de är avsedda för är totalt galet. Vakna upp svenska folk! Det är våra skattepengar det handlar om. Tron på att marknadsliberalism och konkurrens skulle vara bra inom skolans område är feltänkt. I skolan bygger vi för framtida samhälle, vi är inga kunder.

Kundtänket är felaktigt. Bengt Göransson, socialdemokrat av gammalt gott märke gör i sin bok Tankar om politik en jämförelse med en butik där kundens enda skyldighet är att betala. Den missnöjde kunden har inget ansvar för butiken. De politiker som under en fyraårperiod utsetts till att vara samhällets direktörer riskerar inget eget kapital. En utveckling där medborgarna i stället för att förmås ta ansvar för samhället får chansen att överge det leder på sikt till samhällets upplösning, enligt Göranson.

En annan samhällsdebattör, Göran Rosenberg, har i en skrift Plikten och profiten gjort samma distinktion. Vissa sektorer lämpar sig inte att marknadsanpassa. Till dem räknar han vården och skolan. Där måste vi som medborgare ta ansvar för samhället för framtida generationer. Människan är inte bara fri utan beroende av andra. Hon är inte bara individ utan också samhällsvarelse, säger Rosenberg.

Klockartron på att konkurrens skulle göra skolan bättre har inte fungerat. Konkurrensen skulle ju leda till bättre resultat inte sant. Hur blev det? Undersökning efter undersökning visar på sjunkande resultat. Kunskaperna sjunker, men betygen blir bättre och är knappast rättvisande.

Jag anser att skolan ska förstatligas eftersom kommunerna inte klarar att leva upp till en likvärdig skola. Kommunerna bör få vetorätt när det gäller etablering av nya friskolor. Regeringen bör lagstifta om förbud om vinstuttag ur skolföretag.

Jag vill däremot inte förbjuda friskolor, eftersom jag inte tror det är möjligt eller kanske inte heller önskvärt, men det resultat vi har fått är en sämre skola som inte är likvärdig. Tanken var väl valfrihet och pedagogisk utveckling. Det har man inte sett så mycket av. Lagen måste ändras så att friskolor drivs av pedagogiska bevekelsegrunder, inte av profitbegär. Skolan är ingen butik. Tänk om!

Läs mer om