Landsbygden förlorar på EU-beslut

Dessvärre nådde statsminister Reinfeldt inte ända fram i förhandlingarna. I stället minskade finansieringen från EU till Sveriges landsbygdsprogram med cirka 20 procent eller cirka 500 miljoner kronor per år, skriver Peter Borring, regionordförande LRF Östergötland.

Ett ökat produktionsvärde inom jordbrukssektorn ger en högre effekt på samhällsekonomin än andra sektorer, skriver debattören. ARKIVBILD: JOHAN NILSSON/SCANPIX

Ett ökat produktionsvärde inom jordbrukssektorn ger en högre effekt på samhällsekonomin än andra sektorer, skriver debattören. ARKIVBILD: JOHAN NILSSON/SCANPIX

Foto: Johan Nilsson / SCANPIX

Norrköping2013-02-18 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I förra veckan nådde EU:s stats- och regeringschefer en överenskommelse om EU:s långtidsbudget för perioden 2014 till 2020. Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt var utkomsten en framgång för Sverige. Den totala budgetnivån skars ned samtidigt som Sverige fick behålla 80 procent av rabatten på EU-avgiften. Men det finns en baksida som det talats mindre om. För utan nationella insatser är risken stor att svensk miljö och landsbygd får betala priset för Reinfeldts förhandling.

De gröna näringarna står i dag för cirka sex procent av Sveriges BNP och 4,5 procent av sysselsättningen. Men potentialen är mycket större. Ett ökat produktionsvärde inom jordbrukssektorn ger en högre effekt på samhällsekonomin än andra sektorer. Detsamma gäller sysselsättningseffekten av ökad produktion inom jordbrukssektorn. En efterfrågeökning av jordbruksprodukter värd en miljon kronor skapar två nya jobb. Det är 23 procent mer än inom andra jämförbara sektorer.

Men den internationella konkurrensen är hård och behovet av att stärka förutsättningarna för svenskt jordbruk stort. Alla bönder önskar att man var mindre beroende av CAP (EU:s gemensamma jordbrukspolitik), men tyvärr är inte det fallet. Färska siffror från EU-kommissionen visar att trots att svenska bönder får mindre
i ersättning från CAP än våra kollegor så ligger vi
i topp när det gäller andel av våra inkomster som kommer från CAP. Det säger någonting om den ekonomiska situationen för Sveriges bönder. CAP är en ovärderlig grundbult för våra jordbruks ekonomi.

Förra veckans förhandling avgjorde storleken på de nationella landsbygdsprogrammen. LRF:s ståndpunkt var tydlig, verka för ett så bra återflöde till jordbrukspolitiken som möjligt, inte minst genom miljö- och landsbygdsåtgärder. Dessvärre nådde statsminister Reinfeldt inte ända fram i förhandlingarna. I stället minskade finansieringen från EU till Sveriges landsbygdsprogram med cirka 20 procent eller cirka 500 miljoner kronor per år. Pengar som i dag används för att skydda betes- och hagmarker och minska jordbrukets klimatavtryck. Det innebär att om inget görs så riskerar svensk miljö och landsbygd få betala priset för Reinfeldts förhandling. En förhandlingslinje som förövrigt har stöttats av övriga riksdagspartier.

Än är dock inte loppet kört. Regeringen Reinfeldt kan fortfarande visa att man förstår värdet av svensk landsbygd och miljö. Men då krävs att man i höstbudgeten behåller dagens svenska medfinansiering i statsbudgeten samtidigt som man skjuter till nationella budgetmedel som motsvaras av den minskade EU-finansieringen. Då visar regeringen också att man investerar
i miljö, landsbygd och sysselsättning.

Läs mer om