Ljust för gymnasiet och högskolan
Lika tillfredsställande som att kraven för högskolestuderande ändras känns det att de elever som vill satsa på en yrkesutbildning får chans att ägna sig åt detta i den nya gymnasieskolan, skriver Marianne Wiegert (m), ledamot i Gymnasienämnden.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Regeringen har nyligen presenterat förslag på en rad förändringar av tillträdesregler för högskolan. För att komma in ska krävas godkänt i svenska, matte och engelska, vilket inte krävs idag. Redan detta är förvånande. De studerande som påbörjar studier på högskolan med icke godkända betyg klarar sig dessutom dåligt. I framtiden ska gymnasieelever som läser språk och svårare matte få extrapoäng. Ämnen som har en specialisering mot det studenten ska studera på högskolan ska också ge extrapoäng.
I den socialdemokratiska regeringens gymnasieskola har eleverna kunnat göra taktikval. Kurser som Manikyr (som finns här i Norrköping), Vinkunskap och Mumsig mat i mysig miljö kräver på långt när inte så mycket pluggande som en kurs i franska med samma poängtal. De har närmast hobbykaraktär och skulle passa bättre på ett studieförbund än i gymnasieskolan. Under denna period har baskunskaperna hos de högskolestuderande tagit stor skada. Om detta vittnar många högskolelärare.
Regeringen vill nu satsa på en fördjupning av förkunskaper. Det förslag som socialdemokraterna 2006 lade fram om nya tillträdesregler för högskolan premierade inte fördjupningen i språk och matematik på samma sätt som alliansregeringen nu gör. Det är fel att locka personer med otillräckliga förkunskaper till högskolan och dyrt för samhället. Det måste också löna sig att plugga på gymnasiet!
Visst våras det också för de främmande språken både på grundskolan och på gymnasiet. Undervisningen i tyska och franska har minskat i stor utsträckning under det senaste decenniet. Många elever väljer i dag att hellre läsa spanska och italienska än tyska och franska som stått på schemat under många årtionden. Att det sker en förskjutning till andra språk är en normal utveckling. Spanskan är ett stort språk i världen. Våra invandrade elever som talar något av de stora språken till exempel arabiska bör också få välja detta språk som B-språk som de kan läsa under sex år.
GY09 erbjuder som bekant gymnasieeleverna större möjligheter att inrikta sig på högskolestudier eller välja en yrkesutbildande studiegång. Det känns helt följdriktigt att kraven för inträde på högskolan skärps och att meritvärderingen ändras. Lika tillfredsställande som att kraven för högskolestuderande ändras känns det att de elever som vill satsa på en yrkesutbildning får chans att ägna sig åt detta i den nya gymnasieskolan. De ska inte behöva skaffa sig en högskolebehörighet som de inte är intresserade av och som de aldrig avser att använda.
Vi behöver duktiga yrkesmän i detta land, inte bara akademiker. Det vi absolut inte behöver är unga som misslyckas med sina studier därför att de inte är intresserade av teoretiska ämnen och hamnar i ett tidigt utanförskap. Framtidens gymnasieelever blir bättre rustade för livet efter gymnasiet. Studentsångens text " och den ljusnande framtid är vår" kommer inte kännas så ihålig bortåt år 2012 tack vare den borgerliga regeringens initiativ.moderat ledamot i Gymnasienämnden