Ojämlikheten når nya höjder

Ojämlikheten når höjder som vi inte på länge har sett i landet. Hur det skapas mer arbete av att man försämrar för dem som redan befinner sig i underläge kan man undra. Det skriver Ove Klinthäll.

Foto: CHRISTINE OLSSON / SCANPIX

Norrköping2009-12-21 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På tre år har den borgerliga regeringen lyckats förändra det traditionellt solidariska svenska samhället radikalt. Vi är på väg från det starka samhället till de starkas samhälle.Man hade brått med att försvaga den svagare parten på arbetsmarknaden, arbetstagarna, genom att fördyra arbetslöshetskassan, så att många inte tyckte sig ha råd, de gick ur. När så arbetslösheten slog till stod de utan skydd. Facket försvagades också då många samtidigt lämnade facket. Försvagning av fackföreningar är en beprövad metod att på sikt få arbetslösa att acceptera allt lägre löner. Skattesänkningarna kom snabbt. Tre gånger på tre år har regeringen sänkt skatten, och snart tänker man sänka den ännu en gång genom att låna pengar nånstans ifrån - med extra ränteutgifter som följd. Det är en märkvärdigt oansvarig ekonomisk politik som naturligtvis ökar budgetunderskottet, som nån gång måste betalas - av skattemedel.Skattesänkningarna går huvudsakligen till dem som har arbete och till de bäst bemedlade. De tio procenten rikaste har fått 60 procent av skattesänkningarna. De allra rikaste har under borgareran fått 80 procents högre inkomst, de sjukskrivna 0,86 procent. Ojämlikheten når höjder som vi inte på länge har sett i landet. I den här kommunen har vi till exempel en bekant slottsägande talman som på grund av skattesänkningarna fått en ökad inkomst på två till tre miljoner att lägga till den gamla förmögenheten. De sjuka och arbetslösa kan däremot känna sig blåsta. Hur det skapas mer arbete av att man försämrar för dem som redan befinner sig i underläge kan man undra.Borgare talar gärna om hur mycket en sjuksköterska har fått över tack vare skattesänkningarna - någon tusenlapp jämfört med miljonbelopp för miljonären. Det talas inte om att samhället samtidigt har berövats enorma summor. 150 miljarder? Går det bara att beräkna? Alla förstår att detta kolossala inkomsttapp inte kan gå obemärkt förbi. Det börjar nu också visa sig i hur arbetslösa och sjuka behandlas. Samhället har frånhänt sig resurser som tidigare kunde gå till människor som är i behov av samhällets stöd. Sjuksköterskan blir naturligtvis glad över mera pengar, men blir hon så glad när hon får springa fortare? Det lär bli följden av att samhället antingen inte har råd att anställa fler sköterskor eller måste avskeda kollegor på grund av penningbrist. Sköterskan och många fler arbetande har möjligen fått råd till en bättre bil eller en ny dator. De svårast drabbade, de sjuka och arbetslösa, får däremot sälja sina.I detta nya system kan de rika skaffa sig privata lösningar, de lågbetalda har inte råd med dyra privata försäkringar mot sjukdom och arbetslöshet, trots att de löper störst risk att drabbas. Detta är förödande för samhällsklimatet på sikt, vilket borde oroa inte bara medborgare utan även borgare.Hur ska det då bli om Reinfeldt får fyra år till?
Läs mer om