Otydlig lag ger otydlig budgivning
En ny fastighetsmäklarlag, med enkla och tydliga regler för öppenhet och insyn i budgivningsprocessen, skapar trygghet för såväl köpare och säljare, skriver Gunnar Hultman, vd för Mäklarhuset i Norrköping AB.
I dag är det fullt möjligt för spekulanten som lagt högsta budet och hoppa av innan avtalet är undertecknat, vilket skapar en svår situation för kvarvarande spekulanter, skriver Gunnar Hultman, vd för Mäklarhuset i Norrköping AB. Foto: Jeppe Gustafsson/Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vid årsskiftet lämnar Fastighetsmäklarutredningen sitt förslag till förändringar och kompletteringar i fastighetsmäklarlagen. Utredarens uppdrag är att, med utgångspunkt från ett starkt konsumentskydd, föreslå enkla, tydliga och väl avvägda regler som är centrala i mäklarverksamheten. Inte minst när det gäller anmärkningsvärt låga utgångspriser i annonser, i media kallade lockpriser, och hur mäklare hanterar budgivningar.
Frågan om budgivning är särskilt intressant eftersom den rådande osäkerheten kan hänföras till två olika delar. Den ena delen handlar om att vi i Sverige, till skillnad från de flesta andra länder i världen, inte har bindande bud vilket ofta skapar förvirring och osäkerhet i samband med budgivningar. Den andra delen handlar om öppenhet och insyn i budgivningsprocessen: att det verkligen är en fysisk person som står bakom buden, och inte ett sätt för mäklaren eller säjaren att trissa upp priset på fastigheten.
I dag är det fullt möjligt för spekulanten som lagt högsta budet och hoppa av innan avtalet är undertecknat, vilket skapar en svår situation för kvarvarande spekulanter som kanske inte är intresserade av att köpa för sitt sista bud. Särskilt inte om man som spekulant inte har insyn i budgivningen och kan ta del av buden som har lagts och vem som står bakom varje bud.
Att en budgivare i ett sent skede drar sig ur en fastighetsaffär skapar också problem för mäklaren, som tvingas lämna besked till säljaren och att det lagda budet inte längre gäller. Det leder inte så sällan till en misstanke om att budgivningen inte har gått rätt till vilket naturligtvis även påverkar säljarens förtroende för mäklaren.
Bestämmelserna kring bindande bud regleras av jordabalken och kommer inte att omfattas av den pågående utredningen. Det är beklagligt eftersom en förändring av lagstiftningen på det här området skulle medföra många positiva effekter och skingra en del av den oro och osäkerhet som är förknippad med budgivningen.
När det gäller öppenhet och insyn i budgivningen påverkas även det av annan lagstiftning. I det här fallet är det bestämmelserna i personuppgiftslagen (PUL), som förhindrar en öppen redovisning av vem som står bakom varje lagt bud.
Den organisation som jag företräder har "tagit lagen i egna händer" och på frivillig väg infört öppenhet och insyn i budgivningsprocessen, genom att be om spekulanternas skriftliga tillstånd att öppet redovisa namn och bud efter bindande kontrakt undertecknats. Erfarenheterna hittills har varit uteslutande positiva såväl bland köpare och säljare som hos inblandande mäklare, även om det för mäklarnas del har inneburit en hel del merarbete.
En ny fastighetsmäklarlag, med enkla och tydliga regler för öppenhet och insyn i budgivningsprocessen, skapar trygghet för såväl köpare och säljare och kan bidra till att minska antalet ärenden hos Fastighetsmäklarnämnden och förbättra förtroendet för landets fastighetsmäklare.