Det är ironiskt att när Moderaterna beskriver vad de gjort med rättsväsendet under sin regeringstid, så är den viktigaste punkten att man fortsatt den socialdemokratiska regeringens satsning på fler poliser. Det var vi som startade de nya polishögskolorna, ökade utbildningstakten och sedan år 2000 så har antalet poliser ökat år för år. Och det är naturligtvis bra att de borgerliga efter regeringsskiftet 2006 fullföljde dessa satsningar.
Det vi nu emellertid ser är att effektiviteten inte ökat i motsvarande grad. Polisen lyckas inte knyta en gärningsman till de anmälda brotten
i högre utsträckning i dag än tidigare. Det räckte alltså inte bara med fler poliser, man måste också ge polisen förutsättningar för att kunna arbeta effektivt.
För väldigt många människor är vardagsbrottsligheten ett bekymmer. Stölder och inbrott drabbar enskilda och skapar både frustration och en känsla av integritetsintrång. Men endast 2,5 procent av dessa brott klaras upp. Ser man till samtliga brott ligger uppklarningsprocenten kvar på samma nivå år efter år, cirka
18 procent. Lägg därtill alla vittnesmål från poliser om statistikjakt som knappast främjar ett effektivt polisarbete.
Detta är inte de enskilda polisernas fel. Jag vet att polisväsendet präglas av dedikerade medarbetare som ofta gör ett imponerande arbete för att bekämpa brott och öka tryggheten för oss medborgare. Det måste snarare vara något grundläggande fel i polisorganisationen och i regeringens styrning av den som gör att effektiviteten inte ökar. Ansvaret för detta ligger ytterst på regeringen. Det kan man inte skylla ifrån sig på polisen.
Regeringens passivitet har varit provocerande. Ett exempel är polisorganisationsfrågan, som dragits i långbänk år efter år och där vi först nu ser ett förslag, som emellertid inte verkar kunna genomföras förrän 2015.
Ett annat exempel är polisutbildningsfrågan. Ska polisen kunna förebygga och klara upp dagens och framtidens brottslighet, så måste poliskåren gå mot en ökad professionalisering. Det innebär bland annat att yrket ska bygga på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Mer utbildning och mer forskning ger en effektivare polis, det har påtalats länge av de kriminologer som utvärderat polisens arbete. Därför har vi socialdemokrater hela tiden ansett att polisutbildningen ska förlängas och få högskolestatus. Detta krav har också drivits med kraft av Polisförbundet.
Det är nu fyra år sedan utredningen, Framtidens Polisutbildning, lades fram. Där föreslogs en polisiär högskoleutbildning.
Lika länge har förslaget legat på regeringens bord utan att Beatrice Ask gjort någonting. Det har gått så långt att den statliga granskningsmyndigheten Riksrevisionen i en rapport påtalat att regeringen bör ta ett beslut i frågan. Det är bra med fler poliser, men de måste också få bra förutsättningar att arbeta. Vi ska äntligen få en ny polisorganisation på plats, tack vare att vi socialdemokrater tryckt på.
Nu är det hög tid att regeringen förmås att bryta sin passivitet också när det gäller polisutbildningsfrågan.