REPLIKBevara värden - för barnens bästa
Jag har lärt mig respekten för de värden i vilka tidigare generationer har funnit sin trygghet och som inte utan vidare kan raderas bort av just vår generation. Vi är skyldiga framtidens människor att bevara viktiga värden över tid, skriver Yvonne Andersson (kd) i sin slutreplik till Öppna Moderater Östergötland.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Anders Karlson med flera visar en skrämmande omedvetenhet om att vår lagstiftning vilar på en värdegrund med rötter i vårt kristna kulturella arv. Den respekt för människovärdet och den likhet inför lagen som debattörerna säger sig värna om grundas ju främst i de tio budorden och i den så kallade "gyllene regeln" om att behandla sin nästa så som man själv vill bli behandlad. I historisk närtid har vi sett exempel på ideologier och samhällen som valt bort denna värdegrund med förfärande konsekvenser. Att dessa system skulle vara förebilder just för Öppna Moderater är minst sagt häpnadsväckande.
Jag överlämnar naturligtvis till varje enskild människa att välja sin egen livssyn men själv är jag tacksam över mina rötter i den frikyrkorörelse Anders Karlson med flera uttrycker sitt förakt för. I denna stora svenska folkrörelse har omsorgen om den svaga och utsatta människan stått i centrum långt innan detta blev en uppgift för samhällets institutioner. Därtill har jag lärt mig respekten för de värden i vilka tidigare generationer har funnit sin trygghet och som inte utan vidare kan raderas bort av just vår generation. Vi är skyldiga framtidens människor att bevara viktiga värden över tid.
Debattörerna vill att jag lämnar barnen i fred i min argumentering men jag tänker definitivt inte bortse från barnens situation, varken i denna debatt eller i någon annan. Det är tvärtom så att just det lilla barnets utsatthet måsta vara en utgångspunkt vid varje politiskt ställningstagande. Har inte företrädarna för Öppna Moderater hört talas om FN:s barnkonvention? Medan dessa fyra anlägger ett vuxenperspektiv och raljerar kring "misären för de stackars små" ställer jag mig entydigt på barnens sida.
Anders Karlson med flera kan inte uppfatta några förnuftiga argument för att värna om nuvarande äktenskapslagstiftning. Detta tyder på oförmåga, eller kanske snarast ovilja, att ta till sig ovedersägliga fakta som visar på familjestabilitetens betydelse för barnens trygghet. Barn får inte bli medel i vuxnas kamp för vissa mål, menar debattörerna. Jag instämmer helt i detta och lägger till att barn heller aldrig får utsättas för experiment i samhällsbyggandet. Här om någonsin måste försiktighetsprincipen tillämpas. Detta bärande argument för en bibehållen äktenskapslagstiftning är för mig såväl förnuftigt, rationellt som humanistiskt.
Slutligen vill jag återigen påpeka att min uppgift som politiker är att delta i ett långsiktigt arbete med samhällsbygget, därför värnar jag om äktenskapet som utgångspunkt för familjebildande. Denna juridiska samlevnadsform är överlägsen andra former i stabilitet, den ger därmed det uppväxande släktet möjlighet till trygghet vilket är nödvändigt för framtidens samhälle.