DEBATT: Rwandas demokratisering skenbar

För sexton år sedan var situationen i Rwanda i fokus. Då hade landet genomlidit ett folkmord med 800 000 offer under några få sommarmånader 1994. Politiker från hela världen åkte i skytteltrafik till Kigali för att delta i minnesceremonier och försäkra att händelserna aldrig skulle få upprepas. Nu äger andra förändringar rum i Rwanda som är viktiga att uppmärksamma. Sex ledamöter ur Sveriges riksdag deltog nyligen i en minnesceremoni för folkmordets offer. Det skedde i samband med en studieresa under ledning av Svenska FN-förbjudet. Ledamöter
i bland annat utrikes- och försvarsutskotten träffade företrädare för såväl FN-organisationer som frivilligorganisationer och parlamentariker. Rwandas parlament har med över 50 procent kvinnor bland ledamöterna blivit ett föredöme. President Paul Kagame har omtalats för sitt sätt att få igång ekonomisk och social utveckling efter folkmordet, särskilt på utbildningsområdet. Flera rwandiska parlamentariker pekade på landets insatser för att uppfylla FN:s millenniemål, där också biståndet har betydelse. Bilden av spirande demokratisering i Rwanda är dessvärre skenbar. Tvärtom går nu utvecklingen för demokrati och mänskliga rättigheter
i fel riktning. Flera inskränkningar yttrande- och pressfrihet görs inför presidentvalet i höst. Politiska partier måste godkännas av en statlig myndighet. Oppositionella och höga officerare fängslas godtyckligt. Nyligen stängdes två oppositionstidningar i landet fram till valet och människorättsorganisationer har svårt att verka. Representanten för Human rights watch, den enda internationella människorättsorganisationen på plats, har nekats arbetstillstånd. Många som sitter fängslade för misstänkt inblandning
i folkmordet har inte fått sin sak prövad.Det finns med andra ord anledning att känna oro för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet
i Rwanda. Omvärlden måste i högre grad hålla ett öga på utvecklingen. Det gäller också Rwandas roll i grannlandet Demokratiska republiken Kongo.Som en reaktion på bland annat folkmordet
i Rwanda har världens länder etablerat FN-principen skyldighet att skydda, med avsikten att både förebygga och ingripa i situationer som hotar mänsklig säkerhet. Såväl EU som Sverige, som båda har ett omfattande utvecklingssamarbete med Rwanda, måste kräva respekt för politisk frihet och grundläggande rättigheter. Stater som lyckas hantera sina interna problem har bättre förutsättningar att undvika en våldsam framtid. Rwanda måste därför också få stöd från omvärlden för att bygga ett samhälle som kan hantera de motsättningar som fortfarande finns i landet. Historiens hemskheter får inte upprepas.

Debatt: Rwandas demokratisering skenbar

Bilden av spirande demokratisering i Rwanda är dessvärre skenbar. Tvärtom går nu utvecklingen för demokrati och mänskliga rättigheter i fel riktning. Det skriver Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.