Segregation i skolan har ökat
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
TV-filmen visade först en "utställning" av olika gymnasier på Stockholms gymnasiemässa. Redan här kan man fråga: Ska skolornas resurser satsas på "reklam"-pengar?
Meningen med det hela var, att förortsbarn skulle blandas med innerstadsbarn i samma skola. TV-programmet följde klasserna på samhällslinjen i det "fina" Södra Latin och de mindre fina gymnasierna i ytterområdena.
Ungdomarna fick välja köpa gymnasium med sina betyg. Följden blev, att intagningspoängen sköt i höjden för det innerstadsfina Södra Latin och sjönk ordentligt i de andra, som låg i ytterområden. Betygsgapet ökade från 20 poäng till över 100. Alla MVG-elever (de med betyget Mycket väl godkänt) sökte till "bättre" skolor. De som inte kom in på det gymnasium de valde till, plockades in där det fanns platser över.
Studietrötta barn kunde därför tvingas att åka timslånga vägar till sina skolor de hade inte fått mycket att välja på med sina måttliga betyg, de fick ta det som blev över. Detta ökar naturligtvis inte lusten.
Och hur blev det då med segregationen?
Låt oss titta på en tabell som beskriver inkomstskillnaderna mellan föräldrarna före och efter Björklund:
Vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå var de lågutbildade föräldrarnas barn i innerstan före Björklund 25 procent mot 54 för ytterskolorna, efter Björklund 22 mot 59.
Invandrarelever var tidigare 12 procent i innerstan mot 18 procent utanför, det blev 7 respektive 26, alltså en god tredubbling och därmed kraftigt ökad segregation. Allt som allt kom 4 elever från Skärholmen in i Södra latin.
Resultatet har alltså blivit, att redan tungarbetade skolor har dränerats på de studievilligaste eleverna, de som ändå drog med sig de mindre hågade något "uppåt". Nu har de studietröttas skara där ökat ytterligare, vilket drar ner motivation och resultat. Grupptrycket är oerhört starkt, det betonades med eftertryck av elever från båda håll som tillfrågades i saken.
I Södra Latin är det bara MVG-barn, 7 av 10 är tjejer, nästan alla av svenskt ursprung. I Skärholmen blev trenden den motsatta: Andelen svenskfödda sjönk påtagligt, föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå dök, skillnaden blev jättestor enligt en lärare som arbetat där länge. Ambitions- och kunskapsnivå sjönk avsevärt efter "valfriheten". Att många av de omotiverade eleverna tvingades åka långa vägar ökade skolket. Man struntade helt enkelt i skolan.
I Södra Latin har konkurrensen resulterat i stenhård konkurrens och prestationsångest; en elev talade om att hon hade fått gå till psykolog och sedermera slutat i skolan.
Den gamla svenska modellen att blanda barn från olika bakgrunder har övergivits, och det har resulterat i ökad segregation.
I Lärarnas tidning den 8 februari meddelas, att Tyskland hamnade på 21 plats vid en jämförelse av resultatet mellan olika länders skolor - inte bland de främsta, som man väntat sig.
Där är nämligen skolsystemet hårt inriktat på att sålla fram de duktigaste eleverna - redan från klass fyra delas barnen upp i olika skolformer, de duktiga för sig och de andra för sig.
Man har haft precis samma idé som Björklund, men det har alltså statistiskt visat sig, att det totala resultatet blivit sämre, både för de bättre och för de svagare. Länder med sammanhållen utbildning under hela grundskolan lyckas bättre.
Det finns anledning att dra vissa slutsatser.
Före Efter ökning/
minskning
Innerstan 679 000 kr 799 000 kr +120 000 kr
Ytterområde 453 000 kr 375 000 kr -78 000 kr
Differens 226 000 kr 424 000 kr