I NT den 8/1 uttrycker sig Betty Malmberg euforiskt över hur bra Sverige har blivit sedan moderaterna tog över makten 2006. Att skatterna har blivit lägre är hennes mest glädjerika argument.
Visst, skatterna ska naturligtvis inte vara högre än vad som är befogat, men det är förvånande hur skattesänkningsivrarna undviker att beröra vad skatterna används till.
De bejublade jobbskatteavdragen har gett betydligt mer i inkomstskikt som ligger över de flesta LO-gruppers.
Resultatet har blivit att skillnaderna i nettolön har ökat. Bristerna inom välfärdssektorn, som verkligen hänger ihop med höjden på skatterna, drabbar många LO-grupper hårt eftersom de har minst ekonomiska resurser att köpa välfärdstjänster för på egen hand.
Inkomsttagare med god ekonomi kan till exempel köpa RUT-tjänster när den kommunala omsorgen inte svarar mot behoven, de flesta LO-grupper kan det knappast.
Hundratusentals kvinnor, enligt Kommunal, går ner i arbetstid för att hjälpa äldre anhöriga. Naturligtvis med ännu lägre inkomster och lägre pension som följd.
Malmberg borde också se de här sammanhangen.
Jobbskatteavdragen, RUT, ROT och alla anställningssubventioner som regeringen infört, har sammanlagt kostat uppåt 160 miljarder kronor. Ändå har antalet långvarigt arbetslösa under tiden ökat från 23,5 procent i september 2006, till 29,2 procent i september i fjol.
Utanförskapet har enligt det sättet att se vuxit i kontrast till moderaternas uttalade ambitioner.
Man undrar också om det inte finns någon kris i skolan? Är situationen inom äldrevården bättre än förut? Varför ser och hör vi så många exempel på försämringar inom samhällssektorn?
Folk med goda inkomster har fått det ännu bättre privat, men frågan är om samhällsfunktionerna längre svarar mot behoven.
Varför inte ge ett lokalt exempel som NT nyligen redovisade. Genomsnittsinkomsten i Lindö var 31 826 kronor, vilket innebar en uppgång med 14 procent sedan 2003. För Hageby, däremot, redovisades en medelinkomst på 12 351 kronor, vilket innebar en nedgång på 8 procent sedan 20003. Var utnyttjar man RUT och ROT mest då? Jo, förstås, i höginkomstområden. Vilka har fått mest jobbskatteavdrag?
Vi vet.
Klyftorna ökar.
Två kunniga kommentatorer säger i slutet på NT:s undersökning att: ”Jämlika samhällen har högre produktivitet, är mer attraktiva att investera i, arbetskraften är bättre utbildad och bättre förberedd. Jämlika samhällen är ofta också bättre på företagande, kreativitet, innovation och får därmed också ett blomstrande närings- och kulturliv.”
Betty Malmberg har skäl att ta en ytterligare fundering över vårt behov av skatter.