Det är känt sedan länge att skolledare betyder mycket för att en skola ska bli framgångsrik. För att kunna prestera bra krävs att rollen kan utformas på rätt sätt, anser Erik Lindberg i en avhandling vid Umeå universitet.
En skolledares engagemang och målmedvetenhet är avgörande för en skolas utveckling. På samma sätt betyder lärarens engagemang, ledarskap i klassrummet och förmåga att skapa goda relationer med sina elever mycket för den enskilde elevens och klassens framgång. Ledarskap är ett av nyckelbegreppen för goda resultat i skolan.
I det nyligen antagna förslaget till grundskolestrategi för Finspång är en av fem huvudpunkter just hållbart ledarskap. Ett hållbart ledarskap behöver accentueras i en kommun där en grundskolerektor (det finns åtta) i genomsnitt har varit anställd i 24 månader. Den stora genomströmningen är otillfredsställande och måste analyseras för att sedan åtgärdas.
Den Nya Zeeländske skolforskaren John Hattie framhåller lärarens roll i lärandet. Det är viktigt att läraren tar ledningen i klassrummet, att läraren är auktoriteten som förmår skapa en god arbetsmiljö, men framför allt tydligt leder lärprocesserna. Att ha höga förväntningar kräver att lärare bryr sig om kvaliteten på sina relationer till eleverna, säger Hattie.
Innevarande läsår deltar ett drygt tiotal lärare i Lärarlyftet för att fördjupa sin ämneskompetens och förmåga att undervisa. Kommunen har satsat extra pengar det här läsåret på Lärarlyftet medan en del lärare tidigare genomgått ledarskapsträning.
Det är också angeläget att skapa utrymme för rektor att leda ett pedagogiskt utvecklingsarbete inom sin enhet. I dag är rektor främst en administrativ chef där till exempel fastighetsansvar kan ingå. Ska resultaten förbättras krävs att rektorer kan prioritera elevernas lärande framför skolbyggnadens tak och väggar.
En rektor som är tydlig och närvarande i undervisningssituation förmår också att skapa goda relationer med såväl elever som lärare, vilket lägger grunden till en trygg arbetsmiljö och en god dialog. Även det ett viktigt förbättringsområde i Finspångs skolor.
Om sedan även politiker och förvaltning ödmjukt, men målmedvetet och systematiskt tillsammans arbetar för att utveckla ledarskapet, så kan målsättningarna i grundskolestrategin för 2012-2016 uppnås.