Skolan har fått mer ekonomiska resurser

Tvärtemot vad Marianne Wiegert verkar tro har skolan i Norrköping fått ökade ekonomiska resurser under hela mandatperioden. Det har bland annat inneburit att förskolan kunnat tillföras 100 nya tjänster, skriver Li Teske (s) i ett svar till Marianne Wiegert (m), NT debatt den 10/1.

Norrköping2006-01-21 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Moderaternas Marianne Wiegert har fel när hon påstår att uppemot en fjärdedel av lärarna
i Norrköping är obehöriga, när antalet obehöriga lärare i grundskolan snarare ligger runt fem procent. Men hon för ändå ett viktigt resonemang om skolan i Norrköping, som förtjänar en ärlig och seriös diskussion.
Tvärtemot vad Marianne Wiegert verkar tro har skolan i Norrköping fått ökade ekonomiska resurser under hela mandatperioden. Det har bland annat inneburit att förskolan kunnat, med årets tillskott, tillföras 100 nya tjänster. Skolan har också fått ökade resurser för att tillsammans med socialtjänsten kunna arbeta förebyggande
i skolan. Resurser har även satsats på större möjligheter att tillgodose alla olika elevers behov. Det är inte som Marianne Wiegert försöker göra gällande att skolan är på nedgång i Norrköping - tvärtom.
Men det är inte samma sak som att säga att skolan inte har några problem. För det har skolan. Varje elev som lämnar grundskolan utan godkända betyg är ett misslyckande för skolan. Varje elev som inte klarar av gymnasieskolan är ett misslyckande för gymnasieskolan. Skolans uppgift är att tillgodose att alla elever, utan undantag, ges den hjälp och det stöd som behövs för att klara sin utbildning. Att vi inte nått hela vägen fram visar bara på att det finns mycket mer att göra.

När högeralliansen i Norrköping presenterade resultatet av deras skolgrupps arbete, sade den moderata partikollegan till Wiegert, Christina Brusén, att hon inte kunde garantera att man kunde genomföra allt man ville genomföra. Hon var inte säker på att högeralliansen kunde mäkta med att finansiera det.
Jag förstår att Christina Brusén inte vet hur hon ska finansiera den framtida skolan. Samma ödmjukhet trodde jag att Marianne Wiegert skulle ha med tanke på att i år lägger moderaterna ett budgetförslag i riksdagen där skatterna sänks med över 50 miljarder kronor.
Det är inte bara den statliga skatten som ska sänkas, och staten som ska skära ner sin verksamhet. Samma politik för de i kommuner och landsting. Moderaterna i kommuner och landsting har under hösten föreslagit skattesänkningar på mångmiljard belopp.
Allt som ett steg på vägen mot att få ner skatterna med 250 miljarder. Det motsvarar var femte skattekrona. Eller för att vara extra tydlig: Det motsvarar var femte lärare och var femte socialarbetare. Det är lika mycket som den totala kostnaden för alla anställda i alla landets kommuner.

Moderaterna vill på åtta år sänka skatterna med lika mycket som det kostar att ha 750 000 människor anställda. Hur kan skolan i Sverige blir bättre av att offentlig sektor har 750 000 färre anställda?
Under mandatperioden har vi stärkt skolans ekonomiska förutsättningar för att åstadkomma en skola för alla. Resultatet har vi sett - fler elever klarar sig i skolan, skolan har fått en ökad personaltäthet, det finns fler behöriga lärare än tidigare. Mot detta ställs moderaternas och Marianne Wiegerts gigantiska skattesänkningar på 250 miljarder kronor.
Läs mer om