Skrota rut-avdraget för läxhjälp

Om läxhjälp ska ges med skattemedel ska den ges på samma villkor till alla elever inom grundskolans och gymnasieskolans ram. Det skriver Kristina Gaidry och Anna-Clara Ekström, Lärarförbundet Norrköping.

Norrköping2012-12-12 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen har föreslagit ett skatteavdrag för läxhjälp för gymnasieelever som en del av rut-avdraget. Att behovet av läxhjälp uppstått kan ses som en följd av att gymnasieskolan och grundskolan har slimmats så mycket att lärarna inte längre räcker till för att hjälpa eleverna. Det borde vara en väckarklocka för föräldrar och ansvariga skolpolitiker.

En skola med hög kvalitet, som ger goda resultat och som är likvärdig är avgörande för såväl Sveriges som den enskilda individens framtid. Enligt Skolverkets utvärdering 2011 finns det oroande mönster som är tydliga och genomgående vad gäller resultatskillnader. Speciellt entydigt är sambandet mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och skolresultat.

Föräldrarna till de elever som är i stört behov av hjälp saknar ofta ekonomiska möjligheter att använda sig av skatteavdraget för läxhjälp. De resurser i form av skattemedel som regeringen vill använda till att finansiera ett rut-avdrag, som bara kommer vissa utvalda barn med resursstarka föräldrar till del, ska självklart i stället satsas på att höja kvaliteten och säkerställa att det finns resurser i skolan.

Om läxhjälp ska ges med skattemedel ska den ges på samma villkor till alla elever inom grundskolans och gymnasieskolans ram. Politikerna måste ta sitt ansvar och satsa på elever med behov av hjälp och stöd, oavsett föräldrarnas egna ekonomiska resurser. Allt annat är direkt stötande och ett hot mot rätten till likvärdig utbildning för alla i den uppväxande generationen.

Läs mer om