Svar om Göteborg
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I sin artikel angriper Mikael Nilsson flera debattörer. Jag har bara för avsikt att kommentera vad jag och NT:s ledarsida har skrivit.
Om det är som Nilsson säger, att han försökte avstyra våldet, länder det honom till heder. De fredliga demonstranterna kan dock inte avsvära sig hela ansvaret för att protestyttringarna urartade i kravaller. Det är nämligen inte första gången det händer.
Varje våldsutbrott brukar bortförklaras med att det bara var ett fåtal rötägg som agerade vandaler, alternativt att polisen provocerade fram våldet. Upploppen i Göteborg påvisar närmast övertydligt att dessa bortförklaringar inte duger. De våldsamma demonstranterna må vara en minoritet, men de är fler än ett fåtal och kan dessutom påräkna förståelse från ett ännu större antal.
De som borde ha störst anledning att beklaga situationen är de genuint demokratiska demonstranterna. Tyvärr har emellertid många efter Göteborgskravallerna bemödat sig mer om att kritisera mediernas nyhetsrapportering eller polisens agerande, än att diskutera varför så många demonstrationer övergår i våld. Det om något är faktiskt ett narrspel! Men framför allt tragiskt ur demokratisk synvinkel.