V-debattörerna blundar för fakta

Vänsterpartiet vill inte bara få bort alternativa skolor utan vill också förbjuda rut-avdrag till läxhjälp. Skulle detta genomföras så skulle skolresultaten bli ännu sämre. Det skriver Stefan Hagfeldt (M) och Päivi Johansson (M) i ett svar till Peter Butros (V) och Ricardo Olivares (V), NT-debatt 24/9.

Norrköping2013-10-01 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Peter Butros (V) och Ricardo Olivares (V) försöker svara på vår debattartikel (NT-debatt 19/9) om att Vänsterpartiets skolpolitik om den genomföres skulle medföra mycket sämre skolresultat. De skriver att det är främst i små kommuner som det inte finns några alternativa skolor. Underförstått att det är svårare i mindre kommuner att nå bra resultat i skolan.

Menar de på fullt allvar att mindre kommuner inte klarar av att driva bra skolor? Det finns mängder med små kommuner som har alternativa skolor och som uppnår mycket bra skolresultat. Vad vi redovisade är fakta att i de 55 kommuner som inte har alternativa skolor och därmed en sund konkurrens så blir skolresultaten dramatiskt sämre.

De blundar för fakta och hänvisar i stället till en debattartikel i Svenska Dagbladet där de påstår att skribenterna anser att vinstdrivande privata skolor inte har visat några som helst positiva effekter. Otroligt. Svara då på frågan varför inte bättre skolresultat är positivt och att fler ungdomar från alternativa skolor har lättare att få jobb?

Vänsterpartiet vill inte bara få bort alternativa skolor utan vill också förbjuda rut-avdrag till läxhjälp. Skulle detta genomföras så skulle skolresultaten bli ännu sämre. Färre skulle få läxhjälp och därmed givetvis sämre resultat, men även elever som inte får läxhjälp skulle få sämre resultat. Det beror på att i klasser där elever får läxhjälp kan läraren i stället ägna mer tid till att hjälpa de elever som är svagpresterande.

Skribenterna från Vänsterpartiet skriver också att den skolpolitik som Moderaterna står för inte har någon annan motsvarighet i världen än i Chile. Har de tappat all vett och sans i sitt debattsvar? I verkligheten har under alliansregeringen resurserna och lärartätheten ökat sakta, men säkert. År 2000 gick det 7,6 lärare per 100 elever i grundskolan. År 2011 hade den siffran stigit till 8,3.

Vid jämförelse med andra länder så ligger Sverige mycket bra till. Bara sex länder i världen satsar mer pengar per elev i årskurs ett till sex än vad Sverige gör. När siffrorna för 2013 kommer fram förväntas Sverige ha klättrat upp ytterligare någon placering. Tråkigt är att i Norrköpings kommun under de rödgrönas ledning ligger lärartätheten klart under genomsnittet i landet.

Läs mer om