Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt folkhälsoproblem. Under 2013 polisanmäldes närmare 27 000 fall av kvinnomisshandel och cirka 6 000 våldtäkter enligt BRÅ och mörkertalet är stort. Mäns förväntningar om att kvinnan ska anpassa sig till hans behov leder hos många män till en maktlöshetskänsla. Våld kan då bli en effektiv metod att få kvinnan att anpassa sig.
Tiotusentals fall där kvinnor sjukskrivs kan bero på våld i nära relationer enligt en studie gjord av Socialstyrelsen. Inom mödrahälsovården och psykiatrin ställs frågor om våld i nära relationer, men sådana frågor borde även ställas på våra vårdcentraler. När kvinnor söker vård för diverse svårbehandlade åkommor kan det vara följden av att de lever i en relation där psykiskt eller fysiskt våld förekommer. Läkarna bör vid behov kunna slussa kvinnor vidare till kurator, socialtjänst eller kvinnojour som kan ge kvinnorna det stöd de behöver.
Våld mot äldre kvinnor är ett område som särskilt behöver uppmärksammas. Synen på äldre kvinnor gör att sjukvården ibland missar tecken på att något är fel. Sömnsvårigheter, nedstämdhet, blåmärken, brist på matlust, yrsel skulle hos en yngre person väcka misstankar och leda till många frågor. Hos en äldre kvinna kan det avfärdas som naturligt åldrande.
Våldet mot äldre kvinnor är ett växande problem. Snart är en femtedel av Sveriges befolkning över 65 år eller äldre. En man som utövar någon form av våld, psykiskt, fysiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt eller socialt slutar inte för att han fyller 65.
Våld mot äldre kvinnor uppmärksammas i media när det handlar om väskryckningar eller rån av någon okänd eller misshandel inom vården. Men de stora riskerna är i hemmet. Det var först 1982 som kvinnomisshandel i hemmet föll under allmänt åtal. Innan dess ansåg man inte att det låg i kvinnans intresse att kriminalisera mannen. Äldre kvinnor har fostrats till att mäns våld är en familjeangelägenhet.
Äldre kvinnor som lämnat yrkeslivet kan ha ett svagt socialt nätverk och vara ekonomiskt beroende av mannen. Hälften av Sveriges kvinnliga pensionärer får enligt vår förra jämställdhetsminister Maria Arnholm mellan 5 000 kronor och 8 000 kronor i månaden. Det är resultatet av ett ojämställt arbetsliv. Kvinnorna känner ofta skam över situationen i hemmet. De tror att de själva har skuld och att ingen annan har det som de.
Förväntningarna på att äktenskapet ska vara livet ut gör att de kämpar vidare. En kvarhållande faktor är även förväntningar från vuxna barn. De här kvinnorna har kanske levt med våld i decennier och våldet har blivit ett normalt inslag i deras liv. Våldet är oftast mycket kontrollerat och sker bara när mannen är ensam med kvinnan. Utåt sett kan mannen vara social och trevlig.
Äldre våldsutsatta kvinnor hänvisas ofta till Äldreomsorgen, men där saknas ofta adekvat utbildning. I de fall då våld mot äldre kvinnor polisanmäls läggs ofta fallen ner. Även polisen behöver fortbildning när det gäller våld mot äldre kvinnor.
Dessa utsatta kvinnor är starka för de överlever. Det är en otrolig prestation att lämna en man. Vi inom Tantjouren i Norrköping vill stödja de här kvinnorna i den förändringsprocess som de påbörjat ner de kommer till oss. Vi bemöter kvinnorna med respekt. Kvinnan måste själv fatta sina beslut. Vi vill förmedla hopp. De har rätt till ett eget livsutrymme, egna åsikter, egna intressen och egna sociala kontakter. Det är inte hon som är galen, hon reagerar normalt på onormala händelser.