Efter en hektisk tid har de flesta bilägare nu skiftat till vinterhjul. Trenden pekar tydligt mot ökad andel dubbat i vinter.
En nyhet sedan förra vintern är att kommunerna får förbjuda körning med dubbdäck på vissa gator. Först ut var Stockholm med Hornsgatan. I vinter har Göteborg infört förbud på två centrala gator. I Norrköping har det funnits tankar på förbud, bland annat på Kungsgatan och Östra Promenaden.
Förbudets förespråkare hävdar att den partikelbildning som uppstår när dubbdäcken och asfalten slits mot varandra skulle vara farlig för människors liv och hälsa. Argumentet vägs in när regeringen funderar på om kommunerna ska få utvidga förbudet till dubbfria miljözoner.
Det finns dock väldigt lite fakta som stöder ett förbud. Däremot talar mycket för att färre dubbdäck försämrar trafiksäkerheten och att fler människor omkommer.
Inte ens regeringens rådgivare vågar ge sitt fulla stöd till ett dubbdäcksförbud. Transportstyrelsen som utrett frågan om miljözoner är mycket tveksam till förslaget och skriver: "Samtidigt menar Transportstyrelsen att det egentligen saknas tillräckligt underlag för att bedöma de sammantagna effekterna av sådana förbud. Den negativa trafiksäkerhetseffekten av ett sådant förbud går till exempel inte med dagens kunskap att gradera. Även i detta avseende är det därför väsentligt att ett beslut i en kommun föregås av en noggrann problemanalys."
Trafikverket är ännu mer tveksamt. Efter att remisstiden om miljözoner gick ut i september, publicerade verket en rapport baserad på verkliga inträffade dödsolyckor: dubbat är 42 procent säkrare än odubbat.
Ytterligare en myndighet är VTI som bland annat har studerat styrmedlet miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid. VTI:s slutsats är att "kvantifierade samhällsekonomiska beslutsunderlag i stort sett är och har varit frånvarande vid utformningen av svensk politik för lokal luftkvalitet".
I dag går det inte att utvärdera de dubbdäcksförbud som hittills införts. Förbudet på Hornsgatan i Stockholm har inte pågått tillräckligt länge för att det ska finnas tillförlitliga data, än mindre går det att dra några som helst slutsatser. Stockholm kommer därför inte att utvidga förbudet. Faktum är att det inte ens finns några entydiga data från Norge som ändå har haft dubbtull i tio år. Man har ännu inte lyckats eller försökt att vetenskapligt bevisa eventuella positiva hälsoeffekter.
Trots att det inte finns några vetenskapliga belägg för de påstått negativa effekterna av dubbdäck, så tror många att det är bevisat att dubbade vinterdäck är farliga för hälsan. Det har inneburit att en rad viktiga aspekter på trafiksäkerhet har gått förlorade. I förlängningen riskerar detta att leda till att fler människor skadas eller omkommer i trafiken.
För Norrköpings del är det fullt realistiskt att avstå från dubbdäcksförbud. Politikerna bör ta sitt ansvar och bidra till att Norrköping inte backar från det som är det övergripande målet för trafiksäkerhetsarbetet - människors hälsa och säkerhet.