Arbetsförmedlingen bara en kontrollfunktion
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Från arbetsförmedlingen har jag under min tid som arbetssökande fått två förslag till jobb att söka. Kravprofilen för båda var dock långt utanför mitt kompetensområde och jobben därmed omöjliga att söka. Min erfarenhet från arbetsförmedlingen är dess roll som kontrollmyndighet, man har känt sig övervakad med krav på tillgänglighet. Denna ofrihet med en fiktiv fotboja har inneburit förstörda somrar och en olustig tillvaro i största allmänhet.
Den så kallade handlingsplanen kräver avrapportering vid vissa datum. Då får man ringa till kundtjänst. Efter cirka tjugo minuter i telefonkö får man sedan tala med en handläggare någonstans i Norrland som begär tre exempel av tio sökta jobb. När jag blev utförsäkrad från a-kassan skulle jag vara tvungen att som arbetssökande även delta i den så kallade aktivitetsgarantin.
Att bli tilldelad meningslösa arbetsuppgifter som inte leder till något jobb utan bara är ett sätt att slösa bort skattebetalarnas pengar och att frisera arbetslöshetsstatistiken. Det var nu jag bestämde mig för att stiga av, koppla bort fotbojan och tillbringa min tid i frihet och på ett mer meningsfullt sätt.
Under min tid som arbetssökande har jag haft förmånen att ha tillgång till Trygghetsrådet (TRR) i Norrköping med tillhörande Kunskapscentrum (KC). Hos TRR är man en individ med personlig kontakt med rådgivare och tillgång till ett mycket bra programutbud. KC är en träffpunkt med fantastisk personal och möjlighet att träffa kollegor i samma situation för att utbyta erfarenheter. Man kan delta i seminarier, nyttja datasalen eller bara gå in och träffas över en kopp kaffe. Den enda intervju jag fick uppleva var ett resultat av TRR:s rekryteringsservice. Till TRR kan jag bara säga, tack för att ni finns, ni är underbara!
Min bestämda uppfattning är: Lägg ner arbetsförmedlingen. Det är ett stort slöseri med skattemedel och en organisation som inte fungerar. Det är en omöjlig uppgift för en handläggare att agera både som förmedlare och kontrollinstans. Det är idag bara kontrollfunktionen som märks, någon förmedling eller kontakt med personlig handläggare förekommer inte.
Om man ska syssla med förmedling, skapa då ett bolag befriat från skattemedel, som får konkurrera med andra aktörer på marknaden. Rollen som kontrollmyndighet bör a-kassorna kunna ta hand om själva.
När jag som förtida pensionär nu ser tillbaka på tiden jag genomlidit, förstår jag ännu bättre hur vansinnigt systemet är och det gör ont att inse att många arbetssökande mår dåligt av att bli styrda av kontrollapparaten utan att direkt kunna påverka sin situation. Hoppas att det kan komma fram något friskt blod i politiken som kan skapa förändring. Nuvarande ledning är bara intresserad av att pumpa in pengar till åtgärder för att nå arbetslöshetsmålet inför valet. Detta skapar inga jobb på sikt utan är bara tillfälligt och oftast meningslöst tidsfördriv.