Svenskt bistånd har gått över styr
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nyligen har journalister grävt fram hur länderna Uganda och Moçambique får stora belopp från Sverige, pengar som går rätt in i statsbudgetarna utan att Sverige kräver ordentlig redovisning. Pengarna borde ha öronmärkts för vissa ändamål. Deras statstjänstemän och politiker har berikat sig själva och det växer upp lyxvillor och lyxbilar inom kåren. Palestinas Al Fatah som styr palestiniernas framtid har också berikat sig ordentligt. Våra surt förvärvade skattepengar kommer inte dit vi förväntar oss, nämligen till de fattigaste.
Är Sveriges regering och bistånds tjänstemän/kvinnor en del av korruptionen och berikar sig själva? Det verkar ibland som de ansvariga saknar engagemang. De bryr sig inte heller om var och hur pengarna används, bara att pengarna slussas iväg. Sverige är inte längre ett rikt land, arbetande vanliga människor har det svårt att få ekonomin att gå runt utan bidrag.
De rika är i dag en politisk nomenklatura och företagsledare i stora börsbolag. Den politiska nomenklaturan tycker att vi är rika och kan ge bort mer pengar, men de själva har inte levt på en vanlig lön mellan 15 000-20 000 kronor i månaden. Netto efter skatt blir det mellan 10 000-13 500 kronor som dessutom ytterligare är beskattade med moms om cirka 25 procent och andra avgifter, det är inte klokt att vi skall se hur andra vältrar sig i våra skattepengar.
Svenskt bistånd har gått över styr. Svenska staten har alldeles för mycket pengar att ge bort och biståndet borde minskas till ett belopp som kan hanteras med omsorg. Ett mycket bra förslag är, att vi använder en del eller vad som behövs, till de fredsbevarande operationer Sverige medverkar i genom FN.