DEBATT: Laxtrappa en attraktion för Industrilandskapet

Nyligen meddelade länsstyrelsen att Norrköping inte beviljas det stöd man ansökt om för byggande av en laxtrappa i Industriområdet. Pengarna skulle tas från den fond som Fiskeriverket håller för fiskets utveckling. Någon har dessutom angett att lämpliga bottnar saknas vid Fiskeby för laxfiskars reproduktion.
Industrilandskapet med De Geer-komplexet som kronjuvel är numera det bästa Norrköping kan visa upp för gästande turister. Laxtrappan borde därför ha projekterats i anslutning till De Geer, så man på nära håll kunde beskåda de stigande laxarna som man kan göra i Mörrum.
Kostnaderna för trappan kunde ha ingått (som en blygsam del) i den investering som nu pågår med den extra konferensbyggnaden.

Det viktiga för Norrköping, Industrilandskapet och det expanderande De Geer, är inte att vi skapar en ny produktion av laxartad fisk i Motala ström utan att vi på nära håll kan ta del av laxens mödosamma vandring uppför trappan. Att vi kan knyta nya "artister" till Industrilandskapet som uppvisar sina konster både dag och natt och detta utan några arvoden.
Det finns några få platser i landet som har vatten som luktar rätt för en laxfisk utan att fisken har något minne att vara född i vattendraget. Mörrum, Halmstad och Norrköping har alltid haft det "rätta" attraktiva laxvattnet.
När Norrköping en gång i tiden ville uppföra att stadstorn skulle det byggas på Gamla Torget, som var en central samlingsplats.
Mot detta invände Mäs-
singsbruket (Holmen) på det kraftigaste. Klockorna i tornet ansåg man, skulle skrämma bort laxen från att gå in i brukets stora laxfälla som låg vid Kråkholmen.
Stadsmakten fick backa och tornet byggdes i stället där det nu ligger på Drottninggatan.
Senare byggde Mäs-
singsbruket ett eget torn (Holmentornet) som försågs med klockor. I klockorna finns dock ingjutna flera stora laxar som skulle "legitimera" att fisken inte stördes.
Under något år på 1790-talet var dock brukets ekonomi körd i botten och den enda inkomsten var försäljningen av laxen från fällan, som lär ha sålts från ett stånd nedanför tornet.
Många har vid olika tillfällen sett en tankbil lossa sin last av smolt vid Refvens grund. Det är laxungar som kraftbolagen enligt lag är ålagda att odla och släppa ut, därför att man dämt upp vattendrag för att få elkraft och hindrat laxens vandring.
Ibland har man ett överskott som då dumpas i Norrköping eller på annan plats.

Vid den uppdämning som Holmen kraft gjorde i Strömmen för länge sedan, fanns inte kravet om kompensationsodling. Holmen har därför sluppit utgiften att odla lax och kunde därför som kompensation till staden kanske i stället kunde bidra med några kronor till laxtrappan (?).
I min barndom, i början av fyrtiotalet, har jag ett svagt minne av någon halvrutten träkonstruktion som man påstod var resterna av en laxtrappa. Jag undrar om den inte låg i närheten av Kvarngatan och att vattnet flöt fram då. Någon kanske vet bättre ?

Den uppmärksamme som betraktar vattenytan mellan Refvens grund och Palace kan i genomsnitt räkna in ett laxhopp per kvart under den tid fisken är i rörelse. Det visar hur stort beståndet är.
Många tror att laxen hoppar för den är glad - så är det tyvärr inte. Den hoppar för att klia sig. När vattnet blir varmt blir parasiter på laxens skinn aktiva och biter. Den uppmärksamma kan då konstatera att laxen för det mesta "landar" på flatsidan där parasiterna sitter.

Debatt: Laxtrappa en attraktion för Industrilandskapet