DEBATT: Endast motståndare till FRA som hörs

Det är barnsligt att tro att Sverige i alla tider skulle bli förskonat från våldsdåd utförda av terrorister och internationella ligor. Hells Angels, öststatsmaffia och ambassadsprängningar är bara början. Därför behövs det nog en eller flera organisationer som tar hand om det här. Tyvärr är nog de mest militanta ivrarna för personlig integritet minst 30 år efter sin tid. När jag har följt med debatten är det främst två saker som slår mig. Om man ska ha en underrättelsetjänst, måste den väl för sjutton vara någotsånär hemlig. Att som nu i detalj offentligt penetrera alla skyldigheter och rättigheter är ju ungefär lika naivt som när Mona Sahlin krävde att statsministern i detalj i förväg skulle redovisa vad han skulle säga åt Kinas ledare. Tala om att ge bruksanvisning åt motparten. Jag tycker nog att massmedia i den här debatten har frångått alla former av neutralitet, när det gäller rapporteringen. Som P1:s intervjuer i Kalmar den 17 juni visar, tycks nog mannen på gatan vara ganska positiv till lagen. Men bortsett från detta inlägg, är det bara motståndarna som hörs. När fyra borgerliga riksdagsmän protesterar, talas det högljutt om partipiska. Men att vänstern till 100 procent röstar emot har inget med partipiska att göra?

Debatt: Endast motståndare till FRA som hörs