Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det var med skräck jag såg på Uppdrag granskning förra veckan. Hur kan det komma sig att det finns olika vårdboenden och korttidsboenden i Sverige på 2000-talet som arbetar med så primitiva metoder? Finns det verkligen någon som tror att det med hjälp av bestraffning och övergrepp går att utveckla en människa?Hur kan det komma sig att en kommun tillåter dessa metoder mot funktionshindrade? Är det verkligen någon som på fullaste allvar tror att, genom att bryta upp armarna på en person bakom ryggen och sedan lägga ned personen på golvet och hålla fast denna person i nio minuter, så kommer den personen att "lära" sig att vilja se på tv i stället för att lyssna på musik? Är det inte fullt normalt att själv vilja välja om man vill se på tv eller lyssna på musik, även om man har Downs syndrom?Dessa människor som bor på gruppboenden, kortis och liknande bor där av en anledning, att de behöver stöd och hjälp i sin vardag. Det är deras hem och hur kan det då ens få förekomma att personalen kan/får utöva sådant maktmissbruk?Jag har väldigt svårt att förstå att inte någon som arbetade på dessa olika boenden slog larm. Vad är det som gör att ingen reagerar, har inte utvecklingsstörda samma rätt och lika värde som alla andra? Jag har själv en dotter med Downs syndrom och det är med fasa jag tänker på den dagen hon ska flytta hemifrån och kanske kommer att bo på ett gruppboende med personal som beter sig på detta sätt. Hur ska jag kunna lita på att detta med nedläggningar och kontrolltagning inte förekommer i Norrköpings kommun? Hur ska jag våga låta personal på ett boende ta hand om det käraste jag har?
