Ni bröt löftet till Astrid

Om höns i bur2007-11-14 00:05
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den svensk som betytt mest för barn, och även vuxna, runt om i världen är tveklöst Astrid Lindgren. Ett antal generationer har vuxit upp med Emil, Pippi, Madicken, Ronja, Karlsson på taket, Bröderna Lejonhjärta och alla andra oförglömliga gestalter i hennes fantastiska berättelser. Jag minns mycket väl den 14 november 1987 då jag var med och firade 80-årsdagen på Göta Lejon. En av presenterna var från regeringen; en ny djurskyddslag som tyvärr inte skyddat djuren så som den borde.Statsminister Ingvar Carlsson lovade att burhönsen skulle bli fria med en avvecklingsperiod på tio år. Hur gick det då med detta löfte? Den socialdemokratiska regeringen bröt löftet och beslutade när tioårsperioden var till ända att så kallade modifierade burar med sandbad, rede och sittpinne skulle tillåtas. Dessutom fick åtskilliga personer med de gamla förbjudna burarna dispens under många år. De modifierade burarna kallas av näringen för "trivselburar", vilket är ett hån då hönor omöjligt kan trivas
i bur. Det är visserligen bra att det finns rede, sandbad och sittpinne i buren, men burarna är väldigt små och hönorna får definitivt inte sitt utrymmesbehov tillfredställt.Dessutom har forskning visat att inte alla hönor använder sandbadet, sittpinnar och redet i buren. Av de hönor som slipper burarna, får de flesta leva sina liv helt inomhus och alldeles för tätt ihop. Det enda acceptabla sättet att hålla hönor är i små grupper
i ett välskött hönshus där de kan gå ut när de vill.Det är mycket tråkigt att Astrid Lindgrens kamp inte har förbättrat djurens situation nämnvärt. På hennes 100-årsdag, den 14 november, kommer jag att hylla den mästerliga sagoberätterskan som värnade om dem som inte kan föra sin egen talan. Djuren.
Läs mer om