DEBATT: Barnens perspektiv måste belysas

Heder åt kvinnan i Finspång som avlivat sin hund vilken jagade en liten pojke och bet en kvinna lördagen den 28/6. Det är ett tufft beslut som gör ont, men smärtan hade blivit än värre om barnet blivit bitet. Det är fullt tillräckligt att ett barn blivit så skrämt att det sprungit ut mot gatan för att komma undan. Bettet var inte avsett att skada enligt utredaren Kenneth Eriksson. Om barnet blivit bitet hade det kunnat gå riktigt illa ändå. Jag ifrågasätter inte hans bedömning, men jag frågar mig om han har tagit hänsyn till barnperspektivet. Han har i egenskap av utbildad hundförare en fördel vad beträffar erfarenhet och auktoritet gentemot hunden som en vanlig person och allra minst ett barn saknar. Han säger att det inte är en modig hund och att hunden är rädd för störningar. Då kan lämpligheten av en omplacering ifrågasättas. Vad händer om hunden möter ett barn på skateboard? Ingen vet och vem har ansvaret? Vem orkar hålla emot en 45 kilo skrämd rottweiler som sätter iväg i sken? Barnperspektivet har ald-rig belysts i något referat från någon utredning angående farliga hundar. Varför? Inte många hundägare inser vilken skada som uppstår när ett barn blir skrämt. Jag citerar nya hundlagen: "1 §. Hundar och katter skall hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de förorsakar skada eller avsevärda olägenheter."Vad betraktas som avsevärda olägenheter? I förarbetet framgår att störning av ungar, djur i lantbruk och rennäring räknas som brott och till exempel skällande som stör grannar kan räknas som olägenhet. Att låta hunden springa lös och skrämma barn räknas tydligen varken som brott eller störning i lagens mening. Eller är det tillämpningen av lagen det är fel på?

Debatt: Barnens perspektiv måste belysas