Betraktelse om hårda paket och grå åsnor

Åsnor och flyktingbarn har en lång gemensam historia. Bilden är tagen i Afghanistan, i ett flyktingläger nära Kishlak Lola-Kusar.ARKIVBILD: SCANPIX

Åsnor och flyktingbarn har en lång gemensam historia. Bilden är tagen i Afghanistan, i ett flyktingläger nära Kishlak Lola-Kusar.ARKIVBILD: SCANPIX

Foto: Fotograf saknas!

om julen år 20062006-12-23 06:28
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det här var julen när lucia följdes av tärnor och tomtar, men också av arga arbetare. LO tog upp sin gamla tradition och demonstrerade.
Det var den nytillträdda arbetarregeringen som redan innan jul avslöjat vilka klappar de tänkte ge och det visade sig vara hårda paket och det gick inte alls hem.
Jultomten själv bedyrade att regeringen gillade arbetare, men helst en i taget. Tomtens platschef Sven-Otto ville få fart på produktionen och utlyste en tävling där priset var en middag med honom, oklart vem som skulle laga till maten.
Det här var julen då mörkret kom som det skulle, men kylan och snön ville inte riktigt infinna sig. De som hoppats sälja pjäxor, skidor och varma kläder grät en skvätt.
Ledsnast var dock moder jord som grät så att vägar försvann. Moder jord hade varit ledsen länge, men det var först nu som någon försökte trösta henne.
Han som fick flest röster i USA gjorde en film och alla försökte dra sitt strå till stacken genom att källsortera, handla ekologiskt, alla utom regeringen och de styrande i huvudstaden.

Satsningar på bussar och tunnelbana blev mera asfalt. Grönt folkhem blev skattesänkningar och höjda arvoden för bolagsstyrelserna. Moder jord grät ännu mera.
Det här var julen då affärerna räknade med nya rekord. Det gjorde även härbärgena och jourtelefonerna. En jul sprängfylld med förväntningar kom över oss; dyraste julklappen, största skinkan, flest julbord, mest vänner. Barnet i krubban skriker. Varför är de vuxna så stressade? Jag är ju fridsfursten.

Ett ljus i mörkret började spridas. Människor träffades, bakade pepparkakor ihop, lagade varand­ras tröjor, drejade krukor och gjorde glada rim, nya och gamla vänner om vart annat.
En julmarknad där pengarna gick till träd i Afrika, till småbönder som gjort sin egen marmelad, till författare med goda idéer, till människor som vet att barnet i krubban valde att rida på en åsna, inte på en vit springare, inte på en Ferrari.
Med hopp om en fridfull jul!
Läs mer om